Farfars flannelskjorta!
Häromveckan gjordes ett stort fynd när vi flyttade om lite saker i ett förråd hemma hos mamma. Nämligen en påse fylld med gamla skjortor efter farfar. Min farfar, som gick bort för väldigt längesedan (15 år ungefär) älskade flanellskjortor och glad är jag för det. Så här års är ju sådär lagom sliten flanell bland det skönaste man kan ha på sig. Så nu när jag är hemma och myser (och ibland annars med för den delen) tar jag helst på mig någon av farfars flanellskortor. Så här tillexempel.. Instoppad i favoritkjolen som jag sydde för väldigt många år sedan och som börjar bli lite sliten i kanterna och ovanpå det en stickad röd väst i merinoull och en röd damslips.
Men det förstås, när kameran är avstängd kan man ju släppa på slipsen, kavla upp skjortärmarna och slappna av lite. Det är ju ändå helg!
Utöver flertalet rutiga flanellskjortor gjordes även ett annat fynd (som jag inte tänker visa upp) nämligen en klassisk flanell-nattskjorta! Det har visat sig att en nattskjorta i flanell (som går ned till knävecken) är bland det skönaste man kan sova i när det börjar bli kyligt i stugan om hösten. Om kvällen när jag byter om till min nya (fast gamla) nattskjorta i randig flanell och drar på raggsockarna tänker jag att det enda som fattas för att göra bilden komplett är en nattmössa med tofs…. Men det tror jag nog jag väntar lite med!
A couple of days ago we found a bag full of my late granddads things at my moms place, among them where several of his favorite shirts.. (The man loved plaid flanell) And in my humble opinion old flanell shirts is the best thing for this season to keep the cold away and just feel darn right cozy all the time… Here I wear it together with a skirt I made many years ago and a knitted vest. Very comfortable and just the thing for just taking it easy at home on a saturday…/
Frisyren….
Över en decimeter kortare och så himla skönt. Efter att ha sparat ut håret och bara toppat det de senaste gångerna jag varit hos frisören kände jag helt plötsligt att det var nog. Av med det bara! Förändringen gjorde mig gott, för jag har en längre tid gått och känt mig trist, oinspirerad och håret har alltid varit i vägen
Nu är det roligt att lägga håret igen! Som läggningsvätska gillar jag att använda en hemgjord dekokt, gjord på 1 msk linfrö och 2 dl vatten som får koka i 15 minuter. Sila av fröna och in med smörjan (som får samma konsistens som äggvita) i kylen. Håller tills det börjar mögla men om man vill kan man ju ta lite atamon i det så håller det ännu längre. Jag tycker det håller lockarna mycket bra och känns naturligt och trevligt i håret. Tips, tips! Jumpern stickade jag förra hösten och äntligen har det blivit kallt nog så jag kan ha på mig den igen, när jag har på mig den känner jag mig härligt 30-tals sekreterar-aktig, lite som Miss Lemon i Poirot, passar den här kortare frisyr perfekt om jag får säga det själv….Synd bara att jag inte har någon skrivmaskin och är riks-dålig på att arkivera och hålla ordning….

/I cut my hair the other day. After saving the lengths for some time I got totally bored with it and told my hairdresser to just chop it off.. Very nice and more manageable with short hair.. I’m not long hair material I think getting vexed with it being in the way all the time and not getting the curls to last very long… Finally it’s cold enough to wear this jumper that I knitted last autumn, wearing it makes me feel very 30s secretary in a Miss Lemon from Poirot sort of way, works good with the shorter hairdo as well…/
Lite nytt!
I helgen sydde jag klart den här grå manchesterkjolen, modell längre för höst/vinterbruk. Men hallå, det var ju byxor som jag skulle sy efter mässan. Mjo, jag gjorde det. Men eftersom jag är världens slarvmaja hade jag innan mässan tappat bort mitt byxmönster och fick istället rita ett nytt. Men då glömde jag givetvis bort de ändringar och förbättringar som jag gjort på det gamla och de yllebyxor jag faktiskt sydde blev lite lätt ”kajko” i passformen på sina ställen. Det blir ju lätt så annars när man har ett mönster som man vet sitter bra att man syr allt utan att prova, och av ren vana gjorde jag så nu med, dumt!.. Iallafall, i ren ilska över min dumhet slängde jag in byxorna i garderoben, (i väntan på att bli förbättrade tills de funkar) och brände av en enkel kjol istället..
Men nu var vanlig baskjol något som jag behövde också, eftersom jag slitit ut flera av mina vardagsfavoriter. En annan sak som jag gick och drömde om att sy när jag inte hade tid var en underkjol i flanell. Så det blev det också, lager på lager ger ju värme och flanell är ju hur gosigt som helst. Den här finfina rutiga har jag dessutom en hel rulle av, så det ska nog bli både klänning och kjol i den. Mjukt som katten! (Den observante ser dessutom att jag missat att dra ut rynktråden ur våden på underkjolen, jag skyller på att jag var ivrig att värma låren och inte hade tid med sådana petitesser.)
För övrigt var det igår (när jag tog bilderna) sista dagen med långt hår. Jag har sparat ut det ett tag tills jag helt plötsligt kom till en gräns då det kändes oresonligt bökigt med modell längre.. Nu är jag istället över en härlig decimeter kortare i barret. Väldigt skönt! Bildbevis kommer så småningom…

Favoritskorna på, jag känner mig som en blandning av Audrey i Twin peaks och Al Capone när jag har de här på mig.. Nu är det istället läge för kängor för snön kom ju och gjorde allt blött och slaskigt ute. Då får Capone/Audrey-skorna åka tillbaka till säkerheten i skogarderoben.
Tröjan är också ny, fast gammal. Jag hittade den för ett tag sedan i en låda i mammas torp. Den har tillhört vår gamle granne, en äldre man vars skottkärra jag brukade åka i som barn. Nu är han borta från jordelivet sedan länge, men tröjan finns kvar. Den hade en tämligen tråkig grå färg så den fick åka i färggrytan och bli fint lavendelblå istället. Hålen för armarna lagade jag med armbågslappar och vips blev en sleten gammal tröja alldeles som ny.
I made a new skirt in a steelegrey corderoy the other day. I need everyday skirts badly and especially those with a little more length now that the cold weather is here. I also made a flannel underskirt for extra warmth. Cottonflannel is one of my favorites and I have quite a lot of this fabric so I think I will make a nice warm dress of it soon.. The cardigan is a new one as well. Or that is, an old one. Inherited from the old man that used to live next door to us when I was a kid. I found it some months ago in a box and decided it needed saving. I dyed the quite boring gray blue sweater to a more becoming shade of lavender blue and mended the big holes in the arms with elbow patches.. And suddenly and old sorry cardigan looked as a brand new one..
Lite blixtlås..
På mässan hittade jag en finfin monter snett från vår där en kvinna sålde sybehör från en gammal nedlagd affär. Precis min kopp te! Det här är mina fynd därifrån!

Blixtlås! Hederliga gamla blixtlås i metall och bomull. Jag gillar verkligen inte de moderna plastsakerna med polyesterband. Otrevligt att sy i och otrevligt att ha på sig. Så när jag såg de här som dessutom såldes för en femma styck blev jag alldeles till mig! Nu hoppas jag bara att jag tog tillräckligt..Man vill ju gärna att de ska räcka. Dessa på 25 cm ärperfekta i både byxor och kjol, förut brukade jag ta 22 cm (för jag hade ett litet lager gamla 22 cm’are i metall) men då får man allt krångla lite för att få byxan/kjolen över höfterna. Nu kommer de slinka på utan att man får åla sig som en magdansös.. Smidigt!
Lite grövre blixtlås (också en femma styck!! Tokigt) som jag tänker använda i jackor av olika slag.. Har länge varit sugen på en kort jacka med mudd i midjan och nu har jag inget att skylla på, blixtlåset är ju fixat (tyg har jag också för den delen).
Snedslå-band är rackarns smidigt hjälpmedel att ta till ibland och när de dessutom kommer i finfin orginalförpackning är det ju ännu bättre… Nu har jag bomullsband så jag står mig ett tag, både prima och tvättäkta! Dessutom kommer förpackningarna göra sig jättefint som dekoration i mitt syrum….Fint som snus!!
/I found a great source for vintage sewing supplies on the fair last weekend. This woman was selling out stuff from and old fabric store and I got such good bargain on these metal zippers and bias tapes.. Love old zippers in sturdy metal and good quality cotton, so much better than the modern day ones in plastic and polyester…And aren’t those cartons for the bias tape nice?/
Byx-fantasier!
Det är likadant varje gång det börjar bli dags för en Syfestival, när det är som mest att göra på jobbet och jag i princip inte har någon fritid alls. Jag får det där extrema sy-suget som bara gör att jag vill släppa allt och stänga in mig på min kammare och sy för glatta livet.. Just nu är det byxor som jag går och tänker på. Givetvis ska midjan vara både hög och markerad och byxbenen vill jag ska vara långa och vida. Tillsammans med en blus och en varm stickad kofta blir det en suveränt fin kombination nu när det är höst och ruggigt..När jag kommer hem från Syfestvalen som går av stapeln i helgen ska jag hänge mig åt all sömnad som jag går och fantiserar om nu. Mönstret är färdigritat (Nästan iallafall, har inte bestämt mig för om jag ville ha knappar i sidan eller dragkedja, och om det ska vara ficka eller ej. Svåra beslut..) och jag har lagt ut ett fint ylletyg på tillklippningsbordet, tills dess är det bara att hålla till godo med byx-inspiration i form av bilder från förr. Men det är ju inte dåligt det heller.. Snyggt inte sant?
(Källor till alla bilder finns här på min Pinterest!)
/As always when theres a lot to do at work I get carried away in sewing-fantasies and just long for the next time I have some time of to just shut myself away in my sewing room. At the moment its trousers and pants that has my fancie. And next week after the sewingfair that Im going to for work is finished I’m going to do just that. Shut myself away and start sewing. The pattern is already drafted (almost ready that is, couldn’t decide on pockets or not or wether to have button or zip fly) and the fabric is layer out on the cutting table… Until then I look at old pictures of ladies with great pants, its such a nice look with high waisted pants, blouse and a warm cardigan, perfect for fall…./
Rutigt ska det vara…
Jag har en stor kärlek till rutigt.. Det här är min favoritjacka just nu och givetvis är den rutig. En vintage-jacka av 49er snitt i mjukt och fint ylletyg. Inte en Pendleton faktiskt som mina andra jackor i samma stil utan en Kasual Koat, fyndad på Etsy för några veckor sedan.
En riktig klassiker i garderoben som man inte kan ha för många av, den här typen av jacka är verkligen användbar. Man känner sig både stilig och avslappnad på en och samma gång och yllekvalitén i de här gamla godingarna är super.. Nu är det bara att hoppas på att det inte blir smällkall vinter än på ett tag så jag kan fortsätta använda den här raringen ett tag till…

Stora fina slag på kragen och fickor att stoppa smått och gott i…
Älska gamla märkesetiketter.. Typsnitten förr var verkligen så mycket snyggare.
I förra veckan fick jag en lucka i schemat och färgade över utväxten och bättrade på det röda. Så nu kan jag visa mig bland folk igen utan skämmas (eller ha basker på toppen). Väldigt skönt att slippa ha dåliga hårdagar för jämnan, med uppfräschningen blev jag dessutom sugen på att lägga det vilket jag inte gjort så mycket på sistone. Så det blev lockar denna regniga och slaskiga måndag till trots. Nu kommer det ju inte hålla vidare länge, för fukt gör att lockarna sloknar på fem röda och när det både regnar ute och det står ”garn-färgning” på schemat hela dagen har frisyren verkligen oddsen emot sig. Men det var ju fint en liten stund på morgonen iallafall och det är inte så dåligt det heller…
/I’ve got a new favorite jacket! I love plaid and the 49er style jacket is my absolute favorite.. This is a vintage Kasual Koat, I wear it all the time and hope that winter doesn’t show up just yet so I can get some more weeks with this baby…/
Our zoo…
Precis när Outlander-abstinensen var som värst upptäckte jag den här serien som även den gav den där härliga dosen ”britt-mys” som man såväl behöver nu när det börjar dra mot höst. Fortfarande lite småkrasslig av den där förkylningen vill jag kura i soffan under en filt tillsammans med en stickning och något trevligt att titta på så ofta det bara går. BBC-producerade ”Our Zoo” utspelar sig på 30-talet, en man med svåra minnen från Första Världskriget får nog på tillvaron en dag och inser att det han allra helst vill för att må bättre är att ha djur omkring sig.
Det börjar inte heller med en vanlig liten katt minsann utan djur av det exotiska slaget som apor, kameler och papegojor.. Det slutar med att familjen flyttar från sin lilla bostad i sotiga London och flyttar ut till ett stort gammalt hus på landsbygden (älska engelsk landsbyggdmiljö!!) och börjar bygga ett zoo tillsammans. Inte mindre än Chester Zoo.. Det här är nämligen en serie byggd på verkliga händelser! Snacka om en serie i min smak, för jag känner igen mig i det där med glädjen i att ha djur, så förståss får man sig en rejäl dos av brittiskt 30-tal när det är som bäst.
Man får sig massvis med härlig både stick och sy-inspiration till livs och jag har redan hittat massor av favoriter som jag lagt till mentala ”att-göra-lista”.. …
1930-tals mode när det är som bäst. Den där stickade jumpern som Muriel har på sig liknar väldigt mycket mönstret i randningen på den här provlappen, fast andra färger förstås.. Det är samma typ av mönstring som i den klassiska Victory-jumpern.. Mönster till Victory-jumpern finns här på V&A’s sida med vintagemönster, längst bak om man vill sticka den. Rackarns snyggt!
Jag älskar färgen på mamma Lizzies jumper.. Underbart fint!
(Bildkällor här!)
/This is my new favorite show that makes me endure the season break of Outlander.. Our Zoo, set in the 30s with loads of knitting and sewing-inspiration.. Lovely!!/
Förra helgen…
Förra helgen var det dags för ytterligare en jobb-helg. Det har varit många sådana helger i rad nu i höst, en mässa kvar nu bara sen kan det bli lite lugnare tempo igen och betydligt mer tid hemma. Vi startade tidigt på lördagsmorgonen och kom så småningom fram till Lund. Där skulle det nämligen vara färgseminarium i två dagar. Mamma skulle hålla föredrag om färger och miljöaspekter inom textil och så skulle vi ha workshop och visa hur man färgar med Färgkrafts färger. Efter att ha kryssat oss igenom den för mig nya staden kom vi fram till dit vi skulle vara, rackarns mysig liten by måste jag säga. Det är ju så här tegelhus ska se ut.. 
Sommaren hade dröjt sig kvar lite där nere i södern och det var fantastiskt fint väder båda dagarna… Härligt!

När första dagens föreläsningar var klara letade vi upp vårt hotell och blev mäkta förtjusta! Sicket mysigt ställe!
Van som jag är vid lite mer standardiserade hotell blev det här ”Lilla hotellet” i Lund en väldigt trevlig överraskning och det var fantastiskt schysst att få känna sig lite mer som hemma fast man var borta..

Glad men trött, eftersom jag fortfarande drogs med den där ihärdiga Umeå-förkylningen!
Mysigainnergårdar och fintputsadefasader..
En gemytlig liten frukostbuffé väntade på oss på söndagsmorgonen.. 
Sedan var det dags att åter bege sig till Kulturen i Lund där vi höll till och det var dags för mamma att hålla sina föreläsningar. Hon är mäkta duktig på det där med textil och färg min kära mor. Ibland blir jag alldeles vimmelkantig när jag tänker på hur mycket jag har kvar att lära mig, men så lugnar jag mig när jag sedan kommer på att jag en rackarns bra lärare till hands varje dag också…
/Last weekend was another working weekend and we spent it in Lund where there was a convention on textile dye.. I’ve never been in Lund and it was a nice stay. Lund really is a pretty little town, very old with lots of nice old houses and streets.. We stayed in a nice small hotell that really made me feel at home at once, love that kind of hotell.. My mother held a lecture in acid dyes and then we had workshops showing how to dye both cotton and wool../
Det bästa jag vet…
När man är bortrest och jobbar som jag varit mycket nu på det senaste så är det så fantastiskt att få komma hem. Man blir extra påmind om hur härligt det är att få vara hemma och skrota. Häromdagen var det en extra fin höstdag och jag umgicks med de här rackarna och verkligen njöt av att få leva och bo som jag gör….

Daisy, den finaste tjejen som finns har vuxit något otroligt och börjar snart se ut som en riktig häst istället för en bebis… 
Getterna fick gå lösa på gården och Betty tog tillfället i akt att dela matbinge med Ruby. Jag trodde först Ruby skulle jaga iväg henne, för hon är hungrig när Daisy diar men hon tillät henne äta av höet. Även om det var noga att hon höll sig på sin kant…
Under tiden jag klappar på Daisy väntar maken och katten utanför hagen. Campingstol är väldigt smidigt att bära med sig, det är så rackarns skönt att bara få sätta sig ned, andas in och njuta av tystnaden.. Så småningom tänkte vi bygga fasta sittplatser i form av träbänkar och liknande men tills dess är det en enkel sak att bära med sig en campingstol….

Daisys man är luddig och fjunig som på alla nya hästar och när hon skuttar fram (hon har väldigt mycket skutt i benen) så fladdrar manen som på en Fraggel… Rackarns sött!
Min brassestol står bortanför hästhagarna mitt ute på vår äng. Här går jag och sätter mig en stund nästan varje dag. Jag tar med mig getterna som får gå lösa och beta under tiden jag sitter och tänker. Ibland tar jag med en stickning men oftast sitter jag bara.

Katten följer med och roar sig själv… Grästrå kan vara minst lika roliga som möss och sorkar…
På väg tillbaka in passerar vi ankorna. Ja just det! Det hade jag ju alldeles glömt bort att blogga om. Det har blivit ankor på gården. Tre fina ankor av sorten ”Svensk Blå”. De simmar i dammen mest hela dagen och när man går förbi kvackar de och gör alla möjliga roliga ljud. Nästa år blir det förhoppningsvis fler eftersom det är två honor och en hane. Jag riktigt längtar efter att få se duniga små gula ankungar simma runt i dammen under föräldrarnas vakande blickar..
/I love being home. When working away from home as I have been a lot more lately with all the fairs and so on it becomes more clear how much I love my home and to live the way I do. The serenity of living in the country with no noises exempt from those the animals make is so rewarding.. This is what I prefer to do when I’m home. Strolling around the property, hanging out with my husband and our animals, just being me and taking it easy… /
Måndagen efter mässorna…
Efter mässa två helger i rad och en förkylning på det tog jag en välförtjänt lugn vilodag idag och spenderade största delen av förmiddagen under täcket. Det var ruskigt skönt att få vila upp sig lite grann.. Men eftersom jag lätt blir rastlös var jag tvungen att iallafall göra någonting litet. Så det blev till att måla naglarna också.. Det är rackarns svårt att bibehålla någotsånär snygga naglar när man har hästar och när det väl händer att samtliga naglar faktiskt ser helt ok ut så känns det som en liten seger som jag alltid blir glad av inombords. För jag har alltid haft en svaghet för snygga manikyrer och drömde om långa naglar när jag var liten och var en nagelbitare… Favoritlacket är Zoya (som dessutom är big3free, dvs fritt från formaldehyd, toulene och DBP) och jag använder i stort sett bara röda nyanser.. Den här heter Elise och är rackarns snygg med aningens guldskimmer…

När naglarna torkat och det inte finns fler lager att måla tar jag upp de små saker jag fått med mig hem efter Syfestivalen i Borås.. Den här gången var jag tämligen sparsam och det blev bara några smågrejer. Som det här bad-kitet.. I vintras fick jag ett liknande paket och bad-bakelserna var fantastiska. Så när jag gick förbi dem i en monter så kunde jag inte motstå.. För det finns ju inget bättre än ett bra bad när man känner sig lite trött och sliten… Att de ser ut som söta små bakelser som skulle kunna dugt åt Marie Antoinette själv gör ju inte saken sämre heller… 
De här småstickorna för kabelstickning kändes nödvändiga. Jag har bara hjälpstickor i plast så när jag såg de här i trä kändes det givet att de skulle hamna i min stickrulle…
Mätlinjalen slank med den också och först när jag synat den närmre insåg jag dess storhet. Hur praktiskt som helst är ju denna lilla plastbit. Inte bara kan man mäta storlek på stickorna, men även använda den istället för måttband när man mäter stickfasthet och liknande med både centimeter och inches och dessutom förstoring och en röd mätlinje.. Den här kommer bli mycket användbar i framtida stickning det kan jag lova.. Både kabelstickorna och mätlinjalen kommer från Knitpro (Mitt favoritmärke då det gäller stick-tillbehör, de gör mycket bra saker…).
/Today I spent most of the time before lunch in bed resting two fairs and the cold that I got in-between them. But resting is boring so I took out my favorite nail polish and managed to stay in bed for that needed rest a bit longer… I also took out my loot from the fair in Borås this weekend to inspect.. Not so much shopping this time though. I got the lovely bath cupcakes when I saw them because I felt I needed some well deserved luxury when I got home.. I’ve used them before and they where spectacular so Im looking forward to use them again…I also got some knitting utensils, some wooden cable help needles and a measuring tool.. Very useful things to have in the knitting bag. Both from Knit pro (my favorite brand). /




















