Knappeli, knappeli, knapp!
Jag trillar ständigt dit. Trots att jag har tusentals förmodligen så finns där alltid ett behov av ännu fler. Jag talar naturligtvis om knappar. När jag märkte att min favorit knapp-källa på ebay började få mindre i sitt sortiment av vintage-knappar så kände jag att jag var tvungen att passa på medan de fanns kvar. Så det blev en laddning till. De kom igår och i vanlig ordning är de fina som snus. Nästan för fina för att användas. De röda är nog min favorit, de har en sådan härlig lyster som små karameller nästan. Det är samma knappar som det fick bli i den prickiga blusen, jag är glad att jag köpte de som fanns kvar. Sen är ju förstås de gula också väldigt fina, och de blåa och de aprikosa och de små bruna blommorna. Ojojojoj, vilken knappfeber jag får när jag plockar med mitt nyförvärv.
I have an apparent obsession. I just can’t get enough buttons, even though I probably have more than thousand I still need more. These are from my latest ebay-purchase. A lovely bunch of 40s plastic buttons and I just get button-fever when I look at them.
Blogg-föreläsning…
Idag var jag på en spännande föreläsning som handlade om entreprenörskap och bloggande med Underbaraclara och Anna-Karin Nyberg på Drivhuset i Skövde. Jag åkte tillsammans med maken eftersom han ändå hade ärenden i Skövde. Det är så trevligt att åka på en lite längre sväng i 240’n tillsammans, vi får alltid så fina pratstunder i bilen och så förstås är det ju en bonus när det är en rejäl bil man åker i. Har saknat den gamla bettan under vintern, nu när vägsaltet är borta och det inte är vinter längre har hon äntligen fått komma till användning igen.
Today I went to a lecture about blogging with the big swedish blogg-guru Underbaraclara. My husband went with me in the car me because he had business of his own to do in town and it was a nice day for an outing with the car. Even though the rain came down quite heavily (and mixed with snow to boot) on the way there, it turned out quite sunny on the journey home.
Söndagsutflykt…
Idag gjorde mamma och jag en utflykt till Laxå och besökte den trevliga affären Linne och Lump som är hyfsat nyöppnad. Det ligger precis utmed E20 och åker man förbi är det verkligen värt ett stopp för de har en mängd fina saker att botanisera bland. Vi var på jakt efter en kaffepanna att använda när vi ska göra hattar, det är lämpligt med just kaffepanna istället för att hålla kaplinen över en gryta som kokar eftersom man får lite mer ”kontroll” över ångan och lättare får ångan mer specifikt där man vill ha den (genom att hålla materialet över pipen t.ex).
De har så mycket fint att jag lätt blir lite blockerad att jag knappt vet vad jag ska titta på. Jag skulle lätt kunna tänka mig att köpa hela affären, men någonstans får man ju ge sig.
Precis såhär ser ju dröm-inredningen ut. Jag är verkligen inte mycket för vit eller ljus inredning, inte när trä är så snyggt.
De hade en fin Bernadotte-kanna men det blev ändå att jag köpte den andra och inte för att göra hattar med utan för att koka mitt tevatten i om morgnarna. Till hattändamålet hittade vi en stor kaffekanna i aluminium som kommer bli perfekt.
Eftersom det var kyligare idag blev det trenchcoat med det varma fodret i kamelhår isatt och basker på huvudet. Trenchcoaten är ytterligare ett vinds-fynd som jag renoverade lite innan den var i användbart skick. Renoveringen bestod i en rejäl tvättning och lagning av alla knapphål som hade trasat upp sig. Jag fick verkligen träna på mina knapphålsstygn och framåt det sista knapphålet såg de faktiskt rätt prydliga och fina ut.
När jag har trenchcoat och basker på mig känner jag mig alltid lite hemlig och mystisk. Som om jag vore en spion som skall forsla hemliga radiodelar genom det ockuperade Frankrike eller som om jag vore med i den regniga och stenhårda filmen Dimmornas kaj med Jean Gabin (för övrigt en riktigt bra film som jag inte sett sedan jag läste filmvetenskap för åtskilliga år sedan)
Today my mother and I took a little trip to a nearby town to nice antique store. I always get a little flustered because there are so many things I want there, almost to the point that I don’t buy anything. I did buy somethings though, among other things a lovely kettle. I wore my warm trenchcoat and an angora beret and as I always do in a trenchcoat I felt like a spy or as if I was in the old french movie Port of Shadows.
Njuta av solen…
Det känns allt lite märkligt att det tydligen ska vara snöstormskaos i Stokholm samtidigt som jag sitter på balkongen och njuter av en alldeles härligt solig dag. Men 30 mil kan ju ibland göra skillnad och just idag är jag väldigt glad över det. Lördagen har gått i lugnets tecken. Jag började med att läsa en härligt dålig bok och dricka te. Sedan var det dags att baka kakor så man står sig för veckans kaffepauser. Så förstås har jag varit ute och glatt mig åt det soliga vädret. När jag skrivit klart det här skall flera timmar ägnas i syrummet, ända tills ikväll då maken och jag ska tillaga varsin biff med haricot verts och vitlöksmör till middag följt av filmkväll då vi ska se ”Ryttare i Blått”. En utomordentligt trevligt lördag med andra ord.
Idag har jag på mig min favoritskjorta i grön flanell som jag sydde för något år sedan, den senapsfärgade lamullskoftan är ett Etsyfynd (också en storfavorit), solglasögonen köpte jag på lindex när de hade den där 50-tals driven för några år sedan. Den blå chiffon-scarfen om håret är i siden från Simbra Siden (jag avskyr polyester-sjalar, här duger bara siden om det inte är fråga om en bomullsbandana förstås)
Today I spent a great deal outdoors enjoying the sun and thinking about ”the stockholmers” that apparently have a great deal of snow and chaos today. 300 kilometers can mean a great difference in weather and happy about that am I. I am wearing my favorite flannel shirt that i made about a year ago together with my favorite lambswool cardigan (an Etsy-find). The glasses I got from Lindex a couple of years ago when they had a special 50s-line. After Im done writing this I will spend the rest of the day in my sewingroom. A lovely saturday indeed.
Premiärtur…
Idag när jag skulle till min saxofon-lektion tog jag den ”nya” kappan på sin premiärtur. Äntligen hade nämligen solen tittat fram och vädret tillät lite lättare ytterplagg. Det var bara en sådan där perfekt vårdag, när man äntligen slipper frysa och byter ut vinterstassen mot vårkläderna. Det är fint som snus med de första vårdagarna.
På mig hade jag den senaste prickiga blusen (som till synes föresten fick röda knappar efter mycket velande),pennkjol i ett tunt ylletyg och så ett par mockaskor från Dkode. Jag är väldigt förtjusta i de skorna faktiskt, färgen är liksom en blandning av grått, beige och lite allt möjligt helt beroende vad man har på sig mer för färger. En kameleont-färg med andra ord, som enligt skofabrikören kallas för Taupe. Handväskan i svart ödleskinn fick jag från min käre make i julklapp. Han är en hejjare på att ge mig fina handväskor, precis sådana jag vill ha.
Jag gillar det där vecket i bak på kappan. Det ger en trevlig ledighet samtidigt som linjerna vid axelpartiet blir fina och lagom strama. Någon gång ska jag nog rita av den här kappan för att sy mig en själv, för jag är väldigt förtjust i snittet på den.
Today when I went to my saxophone-lesson it was warm enough to wear my ”new” coat. I just love those first days of spring when one finally can skip those heavy winterclothes and take out the lighter springoutfits. The coat has turned out to be a new favorite, I just love how it looks and feels. I was also wearing my new favorite suede shoes from Dkode. In a colour (called Taupe) that almost changes depending on what other colours I wear to it, it really goes with anything. I also took out my black lizard handbag that my huband gave me for christmas. He is the best on giving me handbags.
Den finaste…
Stella är min ögonsten. Hon är verkligen den allra finaste av hundar med sina stora mörkbruna ögon och sitt sävliga men ack så värdiga sätt. Nu börjar hon bli gammal och knarrig och man blir ängslig för hur länge hon kommer vara med oss. När det är varmt och soligt brukar vi sitta på balkongen och titta på tallarna och fårhagen nedanför. Det är hennes favoritsyssla för hon är en väldigt nyfiken dam som vill se allt som händer runtomkring i hennes domäner. På sommaren vägrar hon till och med gå in i bland för hon föredrar att sitta på gräsmattan och blicka ut över hagarna. Då blir man lite putt på att hunden är så envis och väger över 60 kilo så man inte kan bära henne upp för trappan. Då får man ta till list istället, eller bara sitta ute med henne tills hon tröttnar.
Jag läste nyss om den där historien om Grand danois’en som var med på Titanic och fick en klump i halsen då jag såg Stella framför mig i en sådan krissituation. Nu är vi som tur var inte på ett sjunkande skepp och Stella ligger tryggt på sin bädd och tar sin förmiddagsslummer. Det finns inget bättre än en jycke i huset, speciellt inte när det är en sådan härlig flicka som min Stella.
My Great Dane Stella is my sweetheart. The most lovely one of all dogs with her lazy brown eyes and calm ways. I just read this story about the dogs on Titanic and got a lump in my throat when I got to the part of the Great Dane picturing my Stella in that poor dogs place. Now fortunately we are not on a sinking ship and Stella lies on her bed taking her morning nap. There nothing better than a home with a dog, especially when the dog is such a charming girl as my Stella.
Skatter!
En rolig sak med min mor är att hon har gömmor där man kan hitta nästan allt man skulle kunna tänka sig att behöva. Som efter vi varit på hattkursen och hon nämner alla hattstockarna hon har undanstoppade i ett förråd. Jag hade glömt av dem tillfälligt men när hon nämnde det så kom jag med ens ihåg. För många år sedan, köpte hon nämligen på sig dessa från ett dödsbo. För visst kan man någon gång behöva flera lådor hattstockar resonerade hon. Behovet kom mycket riktigt och nu har vi ett väldigt bra startmaterial till att göra hattar med.
Hattstockar kostar sin beskärda del. Det som står på golvet i visningsrummet är alltså tre skattlådor även om de inte ser mycket ut för världen. Hurra för gömda skatter! Det var många olika typer av hattstockar, några roligare än andra. Pillerburk/baskermodellen är en av mina favoriter….Lättburet och alltid chict.
My mother is a collector of all things. One can almost be certain to find all one could possibly want in her storages. Like these hatblocks. She got them from an estate sale several years ago thinking that hatblocks always could become useful. So they did. And now we have a startingpoint to the useful things one need when making hats. And since hatblock really can be quite pricey one can call these three boxes of treasures. My favorite ones are the beret-blocks, I thankful there where quite a few of them in this stash….
Nya färger och gamla…
Med den nya hårfärgen känns det som gamla färger blir som nya. Även om jag alltid älskat färger så känns det som om flera av favoritfärgerna helt plötsligt blivit bättre. Som rosa till exempel. Jag insåg inte vad en färg kan lyfta fram en annan. Det djuprosa läppstiftet (YSL, rouge pur nr. 19) är än mer färgsprakande och puderrosa blir pudrigare…För att inte tala om färger som jag ratat förut som helt plötsligt får en helt ny chans. Turkost, lila, grönt… Våren kommer att bli en riktig färgbomb om jag får bestämma….
Den rosa klänningen är hemsydd (bland det första jag sydde), Sjalen är en pudersosa sidenchiffon köpt hos Simbra Siden, armbanden är bakelit från Etsy, örhängena har jag gjort själv av vintageglas-cabochoner
I am discovering and rediscovering several colors with the new hair. Powder-pink is more crisp and hot pink is even hotter. I didn’t realize how much colour can bring out other colours. I decree this spring to be a colourbomb.
Call me Red!
Tillbaka från Stockholm innan snöovädret satte in och gjorde vägarna träliga. Gårdagen bjöd på ett härligt men kort besök. Mamma och jag kom i god tid så vi kunde flanera lite i solskenet innan vår första tid att passa. Jag hade på mig favoritskorna från Dkode. De sålde slut nästan med en gång på syfestivalen och jag förstår varför. De är ju hur snygga som helst och dessutom helt förträffliga att promenera på de Stockholmska gatorna i när man vill känna sig chic.
Jag hade en matchande halsduk på mig som värmde skönt i de kalla vindarna, för trots att det såg vårigt och vacker ut så fanns där allt en viss mån av vinter kvar. Den där första tiden vi hade att passa hade inte så mycket med arbete att göra men var desto viktigare. För jag hade passat på att få till ett besök hos den otroligt duktiga Retroella-Sarah för en välbehövlig uppfräschning. Efter den där långa influensan som dränerade livskrafterna så det hette duga så var det verkligen trevligt med några timmars skönhets-underhåll. Både mamma och jag blev väldigt väl omhändertagna och när vi var färdiga för vårt andra ärende (garn-workshop hos en av våra återförsäljare) kände vi oss som de två tjusigaste donnorna i stan och det är ju såklart viktigt när man är ute och representerar företaget.
Ja minsann, det var inte bara klippning som stod på schemat utan en helt ny hårfärg. Länge har jag tänkt på att bli rödhårig men har skjutit på det. Äntligen gjorde jag slag i saken och som jag sa till Sarah, det är nästan synd och skam att jag slösat bort så mycket tid på att vara brunett för rött är ju piffigt så det förslår.
Jag är tokigt glad i mitt nya hår. Lite ljusare kanske än vad jag först hade tänkt men det gjorde verkligen inget för den färg det blev är jag väldigt nöjd med och mörkare kan man ju alltid få det sen. Det är fortfarande så jag hajjar till när jag speglar mig för jag har inte vant mig än. Resten av långfredagen kommer förmodligen spenderas med att prova igenom garderoben för att se vilka färger som gör sig bäst till den nya hårfärgen, för att inte tala om vilken typ av sminkning som passar sig bäst när man är en eldigt rödhårig donna. Jag får akta mig så inte spegeln spricker.. Tjing, tjing!
Back from the businesstrip to Stockholm where we held a yarn-workshop at one of our retailers. The trip wasn’t all about work but fun aswell. Mum and me took the time for a well deserved stop at the hairdressers, Retroella-Sarah. I have for a long time been thinking about going red and now finally I took the plunge. I’m superhappy with it, I just can’t think why I didn’t do it earlier.
Presenter..
I måndags då jag kom till ateljén fick jag en påsk-present av Maria som jobbar som stickerska på firman. Hon hade varit på loppis i helgen och sett armbandet som hon trodde jag skulle gilla. Det gjorde jag verkligen, inte bara för att det var jättefint utan för det härliga att få en present bara sådär. Eftersom jag också tror på oförhappandes presenter fick maken en ny tygpåse med tryck på som han kan att bära sina biblioteksböcker i. Mamma håller på att utbilda mig i hur man blir en mäster-tryckare och den första schablonen vi gjorde var med en bild på en motorcykel. Det råkar vara en Triumph Bonneville, samma som maken kör. Jag tog en bild på motorcykeln och ändrade om den i Photoshop för att den skulle funka till ett enfärgstryck. Man får börja med den enkla. Men jag är väldigt pepp på att utveckla tryckandet ännu mer för det är rackarns kul.
When I got to work on monday Maria, the woman that knits for us gave me this bracelet as a easter-present. She found it at a fleamarket and thought it would suit me. I just love small presents like these, the really makes one feel precious. As a believer of presents I in turn gave my husband a new fabric bag with a print of his motorcykle on. My mother is training me in how to be a printer and we started out easy with this one colour print. It’s very fun to print and I look forward to cranking it up a notch.
Retro Olivia 