Skog och mark…
Vi har bott i mammas hus under helgen och passat djuren (hästar, hundar och katter). Vädret har varit strålande och stor tid har spenderats utomhus i solskenet. Hundarna låg ute i solskenet och tuggade på varsina tuggben (utan att börja bråka och busa med varandra för en gångs skull) samtidigt som jag grejade med hästarna och maken läste gitarr-tidningar och njöt av att solen äntligen kommit fram. Sedan tog vi en promenad med hundarna i släptåg och jag passade på att lukta på virket som låg i skogsbrynet där de håller på att gallra. Det finns få lukter som överträffar lukten av virke. Det är lukten av barndom, skog och den friska naturen allt i ett. Det är härligt med lukter som påverkar, får en att minnas fina saker eller helt enkelt bara ger bra associationer….
Senare i eftermiddag ska jag åka hem och fortsätta sy på min rutiga klänning. Om det flyter bra med sömnaden kanske jag kan få färdigt den till imorgon då mamma och jag ska åka på en spännande jobb-resa över dagen….
This weekend we where house and animal-guards for my mother. Most time was spent outside in the sun, grooming horses, letting the dogs play outside and then we took a long walk and I smelled the lumber lying on the side of the road. There’s nothing greater than wonderful smells, and the smell of freshly cut wood is one my toplist…
Lycka i form av persikofärgat rayon!
I går fick jag paket med posten, det var ett tyg som jag budade hem från Ebay och som äntligen kommit hem till en förväntansfull Olivia som skuttade hem från brevlådan med den fina vinsten i famnen. Lyckan var stor när jag fick se hur fint det var i verkligheten. Nog för att jag anade att det var tjusigt från bilden på Ebay, men verkligheten överträffade allt. Jag är mäkta förtjust i rayon av den här slinkiga typen som de gjorde förr, den sinnliga känslan när det glider under fingrarna är verkligen helt underbar. Så var det dessutom persikofärgat med ljuva liljekonvaljer på och flera meter så det räcker till en klänning och kanske mer. Tro mig när jag säger att jag är euforisk, sådär man bara kan bli att ett riktigt fint fyndat tyg, för det kostade inte många slantar heller. Men det här tyget kommer förstås få ligga på hedersplatsen i mitt tygförråd ett bra tag innan jag syr något av det. För det här är en karamell som jag gärna håller på ett litet tag, på så sätt räcker den ju längre….
I got this fabric in the mail yesterday. It’s from ebay and I just love, love, love it. That feeling of the old type of slinky rayon is one of the best fabric-feels ever. Cool and heavy it glides under the fingers like liquid. And it’s peachy pink aswell, oh joy!
Hur blev det då?
Ja, man kan ju inte posta inlägg om att lägga håret utan att ta en bild på hur det blev efteråt. Jag hade dessutom tur eftersom söndagen bjöd på soligt väder utan alltför hög luftfuktighet vilket innebar att håret höll sig snyggt ända till kvällen. Fukt är ju hårläggningarnas fiende nummer ett (tvåa torde väl vara blåst). Därför har jag numer ett nyfunnet intresse för väderleksrapporten (som jag totalt struntade i förr om åren). Man vill ju inte göra pin-curls i onödan. Om ändå olyckan skulle vara framme och det är regnigt och fuktigt (är inte så stort fan av dimma heller för den delen) så brukar jag rädda dagen (och håret) genom att dra på ett tunt hårnät. Antingen kan man ju ha en tjusig hårnätsfrisyr eller så tar man bara av det lite snyggt när man kommit inomhus igen.
One can’t have a pin-curlpost without following it up with a picture on how it turned out. This is my usual hairdo and I had luck since the weathergods decided to make the sunday that passed sunny without any rain to spoil the curls. Nowadays it’s of the utmost importance to look at the forecast in order to plan my hairdo accordingly. Rain and wind is the enemy. I’m not to happy about fog either.
Tryck!
Idag testade jag att trycka med en schablon som jag belyste igår. Det är fortfarande tidigt i min tryckutbildning så jag är glad över att den första schablonen jag gjorde ändå funkade så bra. Det är oändligt roligt att trycka och jag längtar tills jag kommer till de mer avancerade grejerna. Jag har storstilade planer som jag ser fram emot att förverkliga. Men det ligger som sagt fortfarande i framtiden, just nu har jag iallafall snajdig tygpåse med min egen logga på att bära böckerna i när jag går till biblioteket..
Today I tried the template I did yesterday. It’s still early days in my printing-days so I’m proud over the fact that the first one I did all by myself worked so well. I have great plans for all the printing I’m going to do in the future. And now I have a cloth-bag with my logo on it. Thats pretty nice aswell.
Tuta i luren…
När jag berättade för min saxofonlärare vad jag var intresserad av för typ av musik tog han bland annat fram den här låten. Här har jag något att bita i kan jag ju erkänna, om jag någonsin kommer upp i samma tempo som de här grabbarna kör så är jag omåttligt nöjd. För det här svänger ju så det heter duga… Så får jag förstås också träna upp min improvisation rätt många snäpp för att komma upp i den här ligan, men det är ju alltid bra att sikta högt. Tills jag kommer dit har jag iallafall rackarns skoj, tänk att jag hade glömt bort hur kul det är att tuta i luren…
When I told my saxophone-teacher what kind of music I liked he took out the notes for this tune. If I ever get up to the caliber of these guys I’m happy as can be. And until then I’m having a great time, I can’t believe I forgot how much fun it is to play the saxophone.
Hår-rutin…
Nu för tiden är jag ganska inkörd på pin-curls rutinen. I början kommer jag ihåg att jag tyckte det var väldigt träligt men efter hand blev det enklare och nu gör jag det nästan per automatik. Nu förtiden har jag nästan helt lagt papiljotter eller rag-rollers på hyllan eftersom det är mycket skönare att sova på pin-curlsen, och skönhetssömnen är ju inget man vill gå miste om. Jag föredrar att börja med helt torrt hår, sedan sprayar jag längderna fuktiga med en blomspruta fylld med vatten. Jag tycker det spar lite på hårbotten att göra så eftersom det inte känns alltför bra att ha håret fuktigt och tätt mot en känslig hårbotten flera dagar i veckan. Lite läggnings-gele kramas in i håret sen är det bara att börja rulla. Jag gör två stående pin-curls i luggen som fästs med clips och resten gör jag som vanligt och är noga med att bara rulla håret inte tvinna det! Jag kör utan något vidare utarbetat schema och lite medium-slarvigt. Jag har testat att göra pin-curlsen så metodiskt och schematiskt jag någonsin mäktat med och det blir på mitt hår inte vidare stor skillnad på slutresultatet. Då kan jag lika gärna göra dem med lite mindre ordentliga, vilket båda sparar tid och gör mig mer benägen att göra det ofta. När pin-curlsen är lagda knyter jag om en bandana om det är dagtid eller ett hårnät om det är sängdags. Sen är det bara att vänta och dagen efter har man en snabbt en retro-chic frisyr. Jag tar då bara ur nålarna, kammar först igenom med händerna. Sedan borstar jag ur det värsta Shirley Temple-krullet och kramar i lite hårkräm mot frizz. Sen fäster jag oftast håret bakom örat på ena sidan och sätter upp luggen lite lätt med en hårnål eller i ”rullor”. Lätt som en platt, i allafall när man fått lite träning på det.
This is my pin-curl routine. I like to start with dry hair that I spray with water a bit, It saves my sensitive scalp and my thick hair dries faster if it isn’t to wet. Two standing pincurls in the bands and the rest regular ones. Then I just put on a hairnet and sleeps on it. Easy peasy!
Stå och känna på tyg…
Det är inte bara knappar som väcker habegär. Givetvis finns det ju en även en stark dragning till tyger av alla dess slag också. En stor anledning till att jag ibland kan vara så ”sölig” när jag ska sy någonting är för att jag fastnar, redan innan tillklippningen, när jag ska till och välja vilket tyg jag ska sy av. För det är det roligaste som finns att plocka i tyger, ta fram dem och titta på dem. Låta dem smeka kinden så man riktigt känner dem. Det började som en rolig grej när jag var liten och älskade att gå igenom mammas tyglager. Nu när jag har mitt eget (som börjar bli rejält tilltaget) kan jag ibland sitta i flera timmar och sortera dem och till och med ibland hitta sånt som jag glömt bort jag hade. Vilken lycka! Favoriterna är förstås gamla tyger men nya kan ibland gå minst lika bra. Siden, bomull, ylle och linne (jag ratar dock ganska bestämt alla syntetmaterial).Så förstås försitter jag ju inte chanser att införskaffa nya tyger när de ges, för även det redan finns mycket hemma är ju det ingen orsak till att man inte skulle behöva lite till.
I love to go through my fabric stash. One of the reasons why I sometimes take a really long time to start making something is because I get lost in time when I’m trying to decide what fabric to use. I can spend hours just sorting them, look at them and feel at them. In my stash that now has grown quite considerably I sometimes find things I’d forgotten, oh what joy!
Arla morgon….
Det finns inget finare än tidiga morgnar när solen precis gått upp då luften känns sådär krispigt fräsch och endast fåglarna som kvittrar i träden är vakna. Att gå ut då (i bara nattlinnet, med kappan över för att hålla kylan borta) och få uppleva naturens skönhet samtidigt som Stella nosar runt i godan ro, det är en verklig sak att värdesätta och en väldigt bra start på dagen. Sen är det ju förstås ännu härligare om man efter hundrastningen kan gå in igen och lägga sig i sin varma sängen och ta en liten tupplur och veta att man inte har någonting planerat på hela dagen och kan precis vad man känner för hela dagen.
I just love the early mornings whem when the air is crisp and clean and only the birds are awake. I take my wintercoat over the nightgown and walk out with Stella that roams free in the garden.
Jag och min ukelele…
Jag hade ju tänkt börja spela på mammas gamla ukelele och maken min var snäll nog att köpa nya strängar när vi var i stan häromdagen så att jag äntligen kunde börja. Jag tyckte förpackningen som strängarna kom i var väldigt fin, tänk om fler saker kom i sådär fina förpackningar vad mycket roligare det skulle vara då.
Jag hejjade ivrigt på honom när han bytte strängarna, sånt där kan ju jag ingenting om men maken min har spelat elgitarr sedan han var liten grabb (hårdrocken fångade in honom tidigt) så han var väl bekant med hur man strängar om, även om det den här gången var på ett lite annorlunda instrument än han är van vid. Det blev dock ett riktigt antiklimax när det visade sig att stämskruvarna var i så dåligt skick att de inte höll för att spännas. Attans! Så det blir bara till att traska till musikaffären igen och köpa nya. Förr eller senare hoppas jag få till ukelelen i spelskick och då får vi se om det går att få till något som liknar musik. Jag hoppas på att det inte ska vara allt för svårt, jag lärde mig ju trots allt spela ”Ring of fire” på en av makens elgitarrer en gång under hans ledning. Med den erfarenheten i bagaget kan väl inte ukelele vara alltför klurigt, så tänker jag och ser framför mig hur jag egentligen är kanske ett oupptäckt geni på ukelele. Tjosan!
I’ve been planning to learn to play on mama’s old ukelele. My darling husband got me new strings the other day when we where in town and when we got home he sat down to re-string the uke for me (knowing how to being an old electric-guitar-dude). I was standing by the side cheering on and you wouldn’t believe the anticlimax when it turned out the tuning pegs where in to poor chape to hold. I guess i’t will take another visit to the music store before I can get to play the damn thing..
Gammalt…
Jag insåg just att trots att jag tänkt mig att det här ska vara en blogg där sömnaden ska få det största utrymmet så har jag inte hunnit få så mycket färdigt sedan jag bytte bloggnamn. Det har varit mycket jobb med annat helt enkelt. Men då kan det ju vara lämpligt med en liten länk till det jag gjort och dokumenterat för den gamla bloggen. Här kan man titta på det om man vill.
När jag kommer hem från jobbet ikväll får jag allt ta mig tid att göra färdigt lite av det jag har på gång just nu så det kan bli lite nya bilder här snart också. Först på tur är en rutig klänning med inspiration från Mad Men-Joan. Nu när jag har rött hår som hon så tänkte jag att jag minsann borde sy mig lite schyssta åtsmitande klänningar också.
(Bild härifrån)
Here is a link to things i’ve made in the past, I realized that post about things I’ve made was running a bit low and this being a sewing-blog and all. So why not go back to the old blog for some pictures while I make new stuff to show off.
Retro Olivia 