Stå och känna på tyg…

Det är inte bara knappar som väcker habegär. Givetvis finns det ju en även en stark dragning till tyger av alla dess slag också. En stor anledning till att jag ibland kan vara så ”sölig” när jag ska sy någonting är för att jag fastnar, redan innan tillklippningen, när jag ska till och välja vilket tyg jag ska sy av. För det är det roligaste som finns att plocka i tyger, ta fram dem och titta på dem. Låta dem smeka kinden så man riktigt känner dem. Det började som en rolig grej när jag var liten och älskade att gå igenom mammas tyglager. Nu när jag har mitt eget (som börjar bli rejält tilltaget) kan jag ibland sitta i flera timmar och sortera dem och till och med ibland hitta sånt som jag glömt bort jag hade. Vilken lycka! Favoriterna är förstås gamla tyger men nya kan ibland gå minst lika bra. Siden, bomull, ylle och linne (jag ratar dock ganska bestämt alla syntetmaterial).Så förstås försitter jag ju inte chanser att införskaffa nya tyger när de ges, för även det redan finns mycket hemma är ju det ingen orsak till att man inte skulle behöva lite till.

I love to go through my fabric stash. One of the reasons why I sometimes take a really long time to start making something is because I get lost in time when I’m trying to decide what fabric to use. I can spend hours just sorting them, look at them and feel at them. In my stash that now has grown quite considerably I sometimes find things I’d forgotten, oh what joy!