Hoppa till innehåll

Brun klänning….

juni 24, 2012

Det är märkligt men jag har ju klätt mig i 40-tal och 50-tal i många år nu men aldrig känt mig direkt gammaldags eller tantig i stilen. Men nu råkade jag faktiskt göra det en smula i den här bruna klänningen som blev färdig häromdagen. Jag vet inte om det är färgen eller modellen eller lite av båda, men i den kände jag mig lite mer, ähum, mogen än vad jag brukar göra. Nu blir jag ju faktiskt 30 år gammal i år så det kanske är på tiden att jag börjar känna mig mogen också, för det var faktiskt ingen dålig känsla även om tantig har en rejält negativ klang i sig.
 
Jag påbörjade den här klänningen för mer än ett år sedan men lade undan arbetet eftersom det inte gick bra, tyget är en sladdrig viskos som jag helt enkelt inte fick grepp om utan blev arg och så tappade jag helt enkelt inte sugen på att sy på den. I sådana lägen är det bäst att ta en paus och det var inte förrän nu som jag kände att det var dags att göra färdigt den. Nu var det helt plötsligt inte alls träligt, istället det tog bara en liten stund vid symaskinen och vips var den färdig. Jag älskar när det blir så och därför har jag aldrig några betänkligheter över att ha många grejer igång samtidigt eller lämna något att ”vila” en längre tid. Fortfarande hade jag dock en känsla av ”vad fasiken ska det här bli för ful-klänning” när jag sydde men så när den var färdig ändrade jag mig helt plötsligt och blev rätt förtjust i den här klassiska vardagsklänningsmodellen. Även om jag nu gått på om hur starka färger är det bästa är det rätt trevligt med lite naturfärger också ibland för ombytes skull och både modellen och tyget är dessutom otroligt skönt att bära. Jag älskar den tunna lite ”crêpade” viskosen och hur sladdrigt och svajsigt det känns mot huden. Synd är bara att jag tappat bort mönstret som jag gjorde, men vill jag ha en liknande modell får jag väl helt enkelt bara göra ett nytt. Dock blir det här ju ännu en påminnelse om att jag måste skärpa mig och inte vara så slarvig med min mönstersamling (som nu börjar bli stor). Hur många påminnelser ska jag behöva egentligen?

 
 

I finished this dress the other day, I started making it over a year ago but got tired of the slinky fabric and put it away for storage for a while. Now when I started it I realized that I was almost finished and somehow it took only a short time by the sewingmashine of finish it. I’m really happy with how it turned out, considering that I thought it quite ugly all the time I was making it. Eventhough I have dressed in a 40s and 50s style for quite some time now I haven’t ever felt frumpy or old-fashioned. But with this dress I really do, feeling almost like a granny when I wear it, don’t know if its the model or the color. Either way it’s not something that I don’t like and turning 30 this year maybe it’s time that I feel a bit more mature. 

Färgbomb!

juni 23, 2012

Starka färger är och kommer nog alltid vara den största favoriten vad gäller kläder och accessoarer. Borta är den tid då svart var favorit (som när jag i tonåren var synthare och älskade Depeche mode mer än något annat) och istället föredrar jag så mycket färg så möjligt. Igår på midsommarafton tog jag på mig den här klänningen som faktiskt inte blivit använd så mycket som den förtjänar. Endast en gång har jag haft den på efter den blev färdigsydd. Varför förstår jag inte för det är ju en riktigt rar klänning gjord av en gul stuvbit i bomull köpt på loppis för några tior, med rött zigzag-band och knappar som dekoration och en liten ficka fram på kjolen. Enkel men trevlig, funkar både till vardags och fest. Jag får nog allt ta och göra några fler klänningar i den här stilen.

I just love strong colors in what I wear, gone is the day where black was favored (like when I in my teens loved Depeche Mode and died my hair black and purple). I wore this dress yesterday as a suitable midsommernigths eve-dress and I realized that I only worn it once since I made it. A shame indeed since it’s a rather nice dress, made from a small piece of thrifted cotton, adorned with ric rac and buttons sporting a small pocket in front. Works for both everyday use and more festive occasions, I really have to make more dresses like this.

Torsdagskväll…

juni 21, 2012

Idag avslutades arbetsdagen återigen med en ridtur (väldigt trevligt). Snaedis fick stå till förfogande och idag var hon inte så vild som hon brukar vara. Även om de är små så är det gott gry i de där islänningarna, något som man lätt glömmer när man fnyser åt deras småttighet. Jag är annars mer lagd åt storhäst-hållet men måste ändå erkänna att de är praktiska de där små kraftpakteten från Island. Jag har laddat med jordgubbar inför imorgon midsommarafton, för även om vi  inte riktigt firar så tycker jag ändå att det hör till med en jordgubbstårta, ja och så snapps och kanske en Jansson. Ingen sill dock, för det tycker jag är äckligt… Jag har väl inte fått den vuxna smaken än helt enkelt. I helgen blir det sömnad för hela slanten och så ska jag försöka få tid att fota en ny  kjol som blev färdig i början av veckan. Glad midsommar!

 
 

Today the workday ended with riding. Snaedis, my mothers islandic horse wasn’t as wild as she has been some other days. They’re quite powerful even though there small those islandic horses. Tomorrow there’s midsummer knights eve, I have bought strawberries and snaps to the occasion. 

Drindl-inspiration..

juni 19, 2012

Så här vill jag se ut i sommar. Lena Hoschek’s drindl-klänningar är verkligen superfina. I år ska jag banne mig göra slag i saken och sy mig något liknande själv. Har gått och tänkt på det i många år men inte kommit till skott. Tills dess tittar jag på bilder och blir inspirerad. Fint, eller hur?

(Källor till bilderna hittas här!)

I just love Lena Hoschek’s clothes. Especially the drindls, been thinking of making one for myself and maybe this year I’ll get round to it.

Slott, jobb och margarete-flätor!

juni 18, 2012

Mamma och jag var på Läckö häromveckan för att hänga utställning och här kommer lite bilder från den dagen. Är man i närheten av Lidköping så åk för all del ut till Läckö, det är ett fint ställe. Jag får alltid så romantiska griller i huvudet när jag är här, jag tänker på hur det var förr innan det blev en turistattraktion. Hur det var att bo här (kallt kan jag tänka mig). Att sitta i en kammare uppe i något torn och titta ut över  det glittrande vattnet som är Vänern. I fantasin är det iallafall väldigt trevligt men förmodligen innebar det väl en hel del umbäranden men de väljer vi bort att tänka på. Dagen till ära hade jag gjort en av mina favoritfrisyrer när jag känner mig lat. Margarete-flätor. Det är dessutom väldigt bra när håret inte är precis nytvättat och man dessutom vill ha det ur vägen. Så förstås känner man  sig härligt tysk och effektiv i sådan frisyr. Det är ju alltid bra känsla!

Some time ago my mom and me where at Läckö-castle to put up our yearly excibition. Läckö is a great place to be, and if ever in the proximity I really recommend a visit there…

Helgbestyr!

juni 17, 2012

De senaste dagarna har jag haft det otroligt skönt och latat mig och varit på oförskämt gott humör. Lite semesterkänsla sådär över helgen, det är härligt när man kan få till den känslan och verkligen kan ladda batterierna. De bidragande faktorerna till att helgen varit så bra är:

1. Att maken min är snäll och i torsdags  gick och köpte en röd ros åt mig då jag var inne i värsta PMS-svackan och tyckte allt i livet var otroligt dåligt och värdelöst. Sen när jag väl insåg att jag var nere för räkningen på grund av hormoner så försvann det mesta av det. (Psykologi, Levander!)

2. Att mamma och jag hade en rolig dag på jobbet i fredags och avslutade dagen med att rida. Otroligt trevligt att återigen ha blivit en hästtjej. Nu går jag och funderar på vad jag ska köpa för egen häst vilket är väldigt spännande, tills jag kommit på det har jag fri tillgång till att låna mammas (perfekt lösning!).

3. När jag tittade i brevlådan var det jackpott så det visslade om det. Efterlängtat bokpaket till mig, tradera-vinst i form av dataspel till maken och det bästa av allt!! Att lovefilm skickade True Blood säsong fyra (whohoo!).

4. Att  fredagskvällen  började med ett glas belgisk ale, köpeöl den här gången eftersom man ibland vill testa vad som står till buds på marknaden. Ölen var god, men kanske lite väl stark. De gör starka öl de där belgarna.

5. Att vi lagade en oförskämt god paella med Hamilton-kyckling och färska räkor  och åt den med ett gott spanskt rödvin till. God mat är verkligen ett av livets bästa.

6. Att Trueblood var så bra att jag knappt kunde sitta still i soffan av upphetsningen. Maken fick nästan säga till mig (men gjorde ju inte det eftersom han är så tolerant.). Om inte lovefilm skickar nästa skiva snart så dör jag av anspänningen!

7. Att mina böcker äntligen kom. Jag har gott och väntat otåligt för att hänge mig åt en ny omgång med grevar, fröknar som blir komprometterade och andra romantiska griller. Det kommer inget produktivt ut att gå in i en bok-period kan man ju erkänna, men det är så härligt att träda in i den där världen att det bjuder jag mig själv på. Nu har jag dock lyckats slita näsan ur böckerna för att blogga och sen ska jag passa på att sy lite innan jag fastnar där igen.

Hoppas att er helg också varit bra! Snart är det dags för ny vecka och sen är det vips midsommar. Fasiken vad tiden går snabbt!

I’ve had a most relaxing and nice weekend. Nothing special but just feeling great and enjoying life. The reasons for my happy feelings where: 1. That my husband was kind and gave me a red rose last thursday when I was down with pms and thinking the world to be the crappiest place ever. It went away almost as soon as I realized that I was blue because of hormones, thats psychology  for ya!2. Had a great day at work this friday and finished the day by taking out the horses and went for a ride. 3. The postbox was full of treats. Books for me, computergame for my hustband and best of all, Trueblood. 4. We started the friday evening with an belgian ale and some treats. 5. After that we made the most spectacular paella and drank red wine. 6. That True Blood season four was so fantastically good. I almost jumped up and down in the couch of mere excitement. 7. That my books finally arrived and that I spent most of the saturday with my nose down in books. Not the most productive day maybe, but to enter that romance-book-binge is so nice that I thought I deserved the treat.

Blå rayon-klänning…

juni 14, 2012

 Det här är alltså rayon-klänningen som jag tittade på i Örebro men inte köpte, som jag sedan fick andra chans på i lördags. Jag är just nu helt maniskt förtjust i rayon. Rayon är gjord på cellulosafibrer (trä), man kan ju inte säga att det är en syntetfiber även om det strikt talat inte är en naturfiber heller utan ett slags mellanting kallat regenerat-fiber. Man började redan under slutet av 1800-talet forska fram olika metoder för hur man kunde omvandla cellulosafibrer till bland annat textil, men industrin kom inte igång ordentligt förrän under början av 1900-talet. Eftersom man med cellulosafibern kunde få en känsla som till stor del liknar den hos naturfibern kunde det bli ett bra substitut till exempelvis bomull och silke och eftersom den absorberar fukt känns den sval och skön mot huden. Så har ju förstås också rayon ett alldeles underbart fall och slinkighet som känns väldigt trevligt att ha på sig (även om det är lite träligt att sy i ibland då det ibland lever sitt eget liv). Kärt barn har många namn och benämningen rayon var mer vanligt i ”Amerikat” än här i Europa där man oftare kallade det viskos (efter viskos-metoden som var ett sätt att framställa det på) Så finns det ju förstås ytterligare en hel del undergrupper beroende på framställningsätt som t.ex kopparrayon (framställdes med hjälp av koppar), Bemberg-silke (efter J.P Bemberg som förfinade kopparmetoden så att det än mer liknade riktigt silke) eller acetat-silke. De gamla sätten att framställa rayon på var tyvärr dyra (och kanske inte så miljövänliga) så den moderna viskosen har tyvärr inte riktigt samma fina känsla som ”på den gamla goda tiden”, men så är det ju med nästan med det mesta när man tänker efter.

 

En nackdel som dock finns som man får tänka på är att vegetabiliska fibrer åldras (snabbare än animaliska) och att det alltid finns en risk att det blir skört av ålderdom. Rayon-fibern är dessutom en relativt oelastisk fiber. Man får helt enkelt känna på klänningen hur den har hållt sig och syna tyget innan man syr i det och om det är skört kan det vara en ide att sy med riktigt tunn nål och kanske göra dubbla sömmar tätt bredvid varandra för att motverka att sömmarna ”löses upp” för att fibrerna går sönder.

 

Hur vet man då att det är rayon? Om man är osäker på innehållet i tyget så är det bästa sättet att klippa av en liten bit, eller ta några trådar ur en sömsmån (där det inte gör någon skada förståss) och elda på det. Om det brinner och luktar bränt trä är det viskos/rayon. Om det bildas en liten kula i kanten som bränts är det en syntet (nylon, polyamid ect.) eller kanske en syntetblandning.

 

Okej, nu fastnade jag ju rätt rejält på rayon-spåret. Klänningen då? Jag får kommentera den kort. Jag älskar detaljerna vid ringningen, det lilla rynk-ryschet, knapparna, axelvaddarna (senast jag hade axelvaddar var på någon skolavslutning under tidigt 90-tal), tyget i klänningen är helt underbart, färgen, mönstret, fallet. Det enda som finns att klaga på är att den faktiskt är lite kort i livet så midjan hamnar lite väl högt upp, speciellt när man rör sig lite.. Så kanske den är lite i kortaste laget. Dessa saker påverkar dock inte min förtjusning över klänningen, som den äldsta klänningen i min än så länge lilla vintage-samling kommer den få en upphöjd status oavsett och den kommer garanterat få agera inspirationskälla till flertalet klänningar som jag kommer sy, det är jag övertygad om.

 
 

This is the dress I got last saturday, an early 40s dress in a slinky rayon that I just love. I’m on a big rayon-binge right now. It really is the most spectacular type of fabric. The old types of rayon is of course the best, even if one have to be a bit careful and make sure it hasn’t become fragile due to age. What about the dress then? I just love the frilly ruffled parts at the chest, and the button up neckline and the shoulderpads, I heavent worn shoulderpads since the early 90 so it’s due….This dress is going to be the inspiration to many of the dresses I’ll make in the future I’m sure.

Alsters Herrgård och den rutiga klänningen…

juni 13, 2012

På väg hem i lördags stannade vi till på Alsters Herrgård som ligger en bit utanför Karlstad, eftersom det ändå var på vägen och vi kände för en liten bensträckare innan vi styrde kosan hemåt. Alsters herrgård är födelseplatsen för diktaren Gustaf  Fröding och nu drivs det som en minnesgård över honom. Tjusigt värre och jag önskar vi bodde i en sådan här trevlig liten sommarstuga.

Eftersom jag sydde in i sista stund hann jag givetvis inte göra det skärp som jag tänkte skulle höra ihop med klänningen, men det gjorde ju inget för mitt mörkröda mockaskärp passade ju ypperligt ändå. Det blev en väldigt bekväm klänning som jag nog kommer göra igen. Det är egentligen bara ett ihopkok av mitt standard pennkjol-mönster och mitt vanliga blusmönster. Fast jag hade ändrat om ärmarna lite då jag gjorde puffärmen lite stramare genom att dra ihop ärmkullen med hjälp av fem insnitt istället för att rynka den.

Jag ringade ryggen rätt rejält och satte i ett långt blixtlås i bak, jag kan ibland få lite klaustrofobi av alla de där klänningarna som har jätttrång halsringning som man får åla sig in i. Den här öppnar man bara och kliver i. Väldigt praktiskt.  Jag kanske skulle ha gjort ryggen lite ”tightare” men jag tycker nog ändå det är skönt med lite rörelsevidd även om det ibland kan se snyggare ut på bild när det går mer åt  ”korvskinns-modellen”. Hade jag varit hemma hade jag skyndat mig att pressa motvecket så det låg ner lite mer, men man får ju faktiskt ta i åtanke att jag här suttit i en bil i flera timmar. Förhållandevis o-skrynklig under de förutsättningarna med andra ord och det får nog ändå räknas som overkill att ta med strykjärn i bilen när man är på dags-road-trip.

Vi köpte en fika på cafét. Kakan var väldigt god men prissatt lite väl i överkant tyckte jag. Det är väl kanske för att jag inte fikar ute alltför ofta som jag blev chockad över hur dyrt det är. Men miljön var det iallafall inget fel på. Det är fint med sjöutsikt.

Jag hade ett par nya ”fully fashioned”-strumpor (från favoritföretaget What Katie did) på mig och det kändes ovant att inte ha stretchen i nylonen som det är i de jag brukar ha. Den där rynkan som blir vid vristen känns alltid så fulsnygg. Kan inte bestämma om det är charmigt för att det ”hör till” eller om det ser slarvigt ut.

 
Oj, ja just det ja. Skorna är från Dkode och handväskan är en ödleskinnsväska som jag fick av min käre make i juklapp. Vi har ett system där han kollar in min favorit-lista på Etsy för presentinspiration och alltid lyckas han träffa rätt på det jag önskar mig allra mest. Armbanden är bakelit och är från Etsy och Ebay.

 
 

On our way home on saturday we stopped at Alster Herrgård just outside of Karlstad. It’s the birthplace of the poet Gustaf Fröding and now it’s memorial house in his honor. I kind of wish we lived in a nice little cottage like this. Love the garden aswell. I wore my newly made plaid dress. I had planned to make a matching belt, but there just wasn’t time, luckily my dark red suede belt looked pretty good on too. It turned out to be a very comfortable dress, made from just the ordinary pencilskirt pattern put together with my blousepattern. We had some ”fika” and the cake was very tasty but way overpriced. Just goes to show that I don’t buy ”fika” that often, I’m not used to the prices. I had a new pair of fully fashioned stockings on. Can’t decide weather I like that wrinkle that forms around the ankles or not.. 

En tur och retur till Värmland.

juni 12, 2012

Här kommer lite fler bilder från i lördags då vi åkte upp till Anns butiksinvigning (det är ju förskräckligt bra att jag kan använda datorn på jobbet för att redigera bilderna från kameran, annars hade jag blivit mer än lite tokig när min egen mötte sin förtidiga undergång).

Fina klänningar prydde väggarna ända upp till taket, väldigt tjusigt!

Maken hade dagen innan fått sina nya skor med posten, så han var mäkta nöjd. Det här är ungefär den enda skomodellen han kört på sedan tonåren. En del vanor går inte att bryta, speciellt inte när det gäller skodon.

Jag lyckades få Ann själv att fastna på bild även om hon hade mycket att stå i och var i gasen mest hela tiden.

Vi fick ett underbart uppträdande av den här tjejen. Clara som hon heter, sjöng alldeles ypperligt och jag lyckades givetvis bara ta suddiga bilder av det. Jag var’t väl för händförd kan väl tänkas?

Mycket fint fanns det att se på och klämma i. Det är väldigt trevligt att få tillgång till så många fina klänningar på en och samma gång. Jag synade flera stycken, för även om det inte passar så hämtar man ju väldigt mycket inspiration från att titta på dem. Jag måste komma ihåg att börja ta med mig anteckningsblock, för man vill ju inte glömma bort de idéer som dyker upp i skallen när man får så mycket inspiration på en och samma gång….

As I mentioned before we went to the opening of Ann’s new vintage shop in Karlstad on saturday. It’s turned out to be a great place just filled to the brim with lots of vintage goodies.

Lammkotletter!

juni 11, 2012

Eftersom jag inte lyckats installera Photoshop i låne-laptopen än (fråga mig inte varför det är så svårt) så får mobilbilder funka som substitut, den är ju ganska händig den där iPhonen när det kommer till kritan. Idag ville jag bara skriva om den fantastiskt goda middag som vankades i det Bonnevierska hemmet denna regniga måndagskväll. I söndags fick vi nämligen vårt lamm som vi beställt och i dagarna två har det frossats på lammkött. Det godaste köttet någonsin i min bok, speciellt när lammet i fråga vuxit upp i hagen bredvid, här snackar vi närproducerat . Vi fyllde frysen och packade i plastpåsar tills vi nästan storknade. Men några lammkotletter sparade vi för omedelbar uppätning. Det är banne mig det godaste som finns tror jag. Vi körde bara på favorittillbehör till kvällens kotletter. Färskpotatis som man efter kokning steker lite lätt i smör och smaksätter med timjan, sallad på ekologiska babyplommontomater, rödlök, fetaost, oliver och hemodlad basilika. Kokt majskolv med smör, smörstekt rotselleri så lite kokta gröna ärtor. Lamm, vitlök och timjan är verkligen en kombination som funkar i alla lägen så på lammkotletterna lägger man avslutningsvis en klick vitlöksmör som får smälta över köttet. Det är ju helt uppenbart att smör är den gemensamma nämnaren för nästan allt på tallriken, men så är det ju med nästan allt som är gott. Man klarar sig inte länge i ett kök utan smör helt enkelt.

När jag steker lammkotletter gör det i en tokvarm stekpanna (med massa smör i), snabbt i på ena sidan sedan vänder man när det blivit lagom brynt. Salta, peppra och ös på med timjan! Så när andra sidan är stekt lägger jag upp på ett ungsfast fat och skjutsar helt kort in i ugnen på högsta värme och inställt på grill. När det gäller kotletter så kan det ju ibland bli lite ostekt på sidorna, så därför gör jag klart jobbet i ugn istället för i stekpanna. Men det gäller ju att vara snabb, när det är sådana här små näpna kotletter kan det ju snabbt bli för gjort och man vill ju inte ha en sönderstekt lammkotlett. Nä, rejält rosa ska det vara…. Och så massor med smör på!

Because of mu inability to install Photoshop in my borrowed laptop I have to make do with iPhone-pics. But it’s a quite handy thing so I shouldn’t complain. This evening we had the most delicious dinner. Yesterday the lamb we ordered from the farmer we rent the house from arrived and we spent the sunday filling the freezer with meat. Some of it we saved in the fridge and had a two day lamb-feast going on eating lambchops in all glory. To really make it a feast we made the favorite side-disches to go with the lambchop. Fresh potatoes fried in butter and thyme, corn on the cobb, celeriac fried in butter and babyplumtomatoes with basil, fetacheese, olives and red onion. And of course some garlic-butter top the lamb chop. The main thing here is clearly the butter, all good things must come with butter it seams.