Brun klänning….
Det är märkligt men jag har ju klätt mig i 40-tal och 50-tal i många år nu men aldrig känt mig direkt gammaldags eller tantig i stilen. Men nu råkade jag faktiskt göra det en smula i den här bruna klänningen som blev färdig häromdagen. Jag vet inte om det är färgen eller modellen eller lite av båda, men i den kände jag mig lite mer, ähum, mogen än vad jag brukar göra. Nu blir jag ju faktiskt 30 år gammal i år så det kanske är på tiden att jag börjar känna mig mogen också, för det var faktiskt ingen dålig känsla även om tantig har en rejält negativ klang i sig.
Jag påbörjade den här klänningen för mer än ett år sedan men lade undan arbetet eftersom det inte gick bra, tyget är en sladdrig viskos som jag helt enkelt inte fick grepp om utan blev arg och så tappade jag helt enkelt inte sugen på att sy på den. I sådana lägen är det bäst att ta en paus och det var inte förrän nu som jag kände att det var dags att göra färdigt den. Nu var det helt plötsligt inte alls träligt, istället det tog bara en liten stund vid symaskinen och vips var den färdig. Jag älskar när det blir så och därför har jag aldrig några betänkligheter över att ha många grejer igång samtidigt eller lämna något att ”vila” en längre tid. Fortfarande hade jag dock en känsla av ”vad fasiken ska det här bli för ful-klänning” när jag sydde men så när den var färdig ändrade jag mig helt plötsligt och blev rätt förtjust i den här klassiska vardagsklänningsmodellen. Även om jag nu gått på om hur starka färger är det bästa är det rätt trevligt med lite naturfärger också ibland för ombytes skull och både modellen och tyget är dessutom otroligt skönt att bära. Jag älskar den tunna lite ”crêpade” viskosen och hur sladdrigt och svajsigt det känns mot huden. Synd är bara att jag tappat bort mönstret som jag gjorde, men vill jag ha en liknande modell får jag väl helt enkelt bara göra ett nytt. Dock blir det här ju ännu en påminnelse om att jag måste skärpa mig och inte vara så slarvig med min mönstersamling (som nu börjar bli stor). Hur många påminnelser ska jag behöva egentligen?
I finished this dress the other day, I started making it over a year ago but got tired of the slinky fabric and put it away for storage for a while. Now when I started it I realized that I was almost finished and somehow it took only a short time by the sewingmashine of finish it. I’m really happy with how it turned out, considering that I thought it quite ugly all the time I was making it. Eventhough I have dressed in a 40s and 50s style for quite some time now I haven’t ever felt frumpy or old-fashioned. But with this dress I really do, feeling almost like a granny when I wear it, don’t know if its the model or the color. Either way it’s not something that I don’t like and turning 30 this year maybe it’s time that I feel a bit more mature.
Åh herregud vad fin! Och inte alls ”tantig” enligt mitt sätt att se det. Men vad vet jag, enligt de 50- och 60-åriga damerna som är inne i butiken har jag ju inget annat än extremt tantiga kläder både på mig och till salu så jag är nog inte rätt person att bedöma.
Tack, tack!!!
Hehe, nä det är klart, det finns ju olika typer av tantighet. (80-tals tantigt är värst tycker jag, tänk ”pantertanter”)…
Egentligen menade jag kanske inte ens borde ha skrivit tantigt, eftersom de flesta andra menar tantigt på ett annat sätt än sådana som vi… Jag kanske borde ha skrivit att den kändes mer vuxen än annat, men det kanske mer har att göra med att den var brun än själva modellen? 🙂
Ja, men vi tycker ju antagligen att det är mest tantigt eftersom tanter hade sådana kläder i vår barndom. Medan 60-plus-kvinnornas tanter hade på sig finfina 40-talsklänningar i härligt material. Sedan är jag säkert tantig även enligt folk i min ålder, t ex just nu tittar jag på en dokumentär om Streaplers och tycker det är riktigt trivsamt.
Jag tycker då att den är riktigt fin! Visst är det nåt med att fylla 30? Känner mig absolut inte gammal, har ingen åldersångest, men känner mig på något vis slutligen riktigt vuxen (weird, har ju varit vuxen i evigheter!). Hursomhelst, klänningen är tantig på absolut bästa sätt, dvs stilren och klassisk =) Tycker dessutom om färgerna, passar bra på dig!
Känner igen problemet med mönster överallt… Tog ett krafttag med min mönstersamling igår, ska försöka blogga om det i veckan.
Åh, tack! Ja jag blev nöjd med den till slut,tvekan måste ha berott på att jag inte är van vid mer ”o-färgiga” färger 😉
Nä, och samtidigt kan jag ibland tänka shit! 30, och jag som inte är mogen för det, det var så lätt att vara 20någonting.. Men det är faktiskt rätt skönt i att känna sig lite mognare och framförallt inte känna den där oron över att man inte vet vem man är som jag tyckte man hela tiden hade när man var yngre….
Ja, jag måste verkligen hitta på ett bättre förvaringssätt, har i plastmappar i pärmar nu, men jag tycker man får leta igenom allt innan man hittar något… skulle vilja ha en schysst gammaldags arkiveringsskåp med pappersmappar i eller nått, men små etiketter på varje låda så man har koll på klänningar, byxor, ect… (det får stå på ”att-leta-efter-på-loppis-listan)….
Haha! Då kan det vara så att mitt nya sätt är ditt gamla =) Lägger ritad bild på plagget (ev förklaring, som ”Holkärmsblus med knäppning bak”), en lista över mönsterdelar, ett tygprov och såklart själva mönstret i en plastficka. Plastfickan in i en pärm. Tänker mig att systemet inom en snar framtid kommer växa till en pärm per typ av plagg…
Men vill du ha ett arkiveringsskåp så brukar det dyka upp sådana lite då och då på Blocket! Laduloppisar kan också vara en bra sökväg, tror jag. Eller kanske den typen av skåp som folk som jobbar med kartor har? Stora, platta lådor. En kompis som är konstnär köpte ett sånt för att ha dukar och andra alster i.
Hmm, gjorde en snabbsökning (sånt är så himla kul!), tänkte du på nåt sånt här ungefär:
http://www.blocket.se/hassleholm/Arkiv_dokumentskap_fran_1956_39555809.htm?ca=2&w=3
eller lite större: http://www.blocket.se/kalmar/Vackert_kartskap_i_ek_40717836.htm?ca=2&w=3&last=1
Håller med om ålderstänket. Idag undrar jag litegrann vad tusan jag höll på med i tidiga 20-års åldern =) Allt detta velande… Men det ledde ju fram till nåt, så det var kanske bra! Är skönt att kommit förbi den fasen, tycker jag. Kändes nästan som att det var något fel, för att jag inte nojjade mer! =)
Klänningen är jättefin! Mönstret är oerhört likt detta: http://sensibility.com/blog/patterns/1940s-swing-dress-pattern/
Jag tycker att den var jättefin. Och snarare vuxen är tantig och vuxen är ju faktiskt helt okej.
Ja, det var ju vuxen den var, inte tantig.. Man kan ju faktiskt inte skutta omkring i volangkjolar och knästrumpor på flick-manér hur länge som helst. Eller kan man det? 😉