Någonting mysigt till årets sista dag!
Vips och hej, helt plötsligt hade det gått två veckor utan en enda uppdatering. Men jag behövde en liten bloggvila då jag ägnat större delen av ledigheterna kring jul med att vara krasslig och ligga på soffan. När jag låg där och vilade mig insåg jag en sak. Nämligen en tämligen stor avsaknad av mys-kläder i min garderob. Så när jag tröttnade på att hasa runt i mina pyjamasbyxor tog jag tag i saken och skapade mig en mys-klänning. Som en blandning av morgonrock och ”house-dress” kan man säga. Med så få sömmar så möjligt och en enkel rak modell som går rackarns snabbt att sy ihop, tänkt att bäras antingen med skärp eller utan. För att göra det extra mysigt så här i vinterkylan valde jag dessutom att sy den första i ett tjockt och gosigt ”jogging-tyg, det vill säga samma sorts tyg som i luvtröjor och jogging-byxor.. Ska det va så ska det va tänkte jag och det är ju rackarns trevligt att mysa hemma utan att se ut som (och framförallt känna sig som) en lurk…
Lite zigzag-band i fram som extra dekoration och stora knappar. En ficka behövs att ha viktiga saker i.. Som näsduk, halstabletter eller varför inte mobilen..
Det är ju lite speciellt att sy i den här typen av mjukis-tyg, ett roligt avbryt mot det jag brukar sy kan jag säga. Det kändes liksom lite mindre allvarligt.. Den var så rolig (och snabb) att sy att jag genast vill börja göra några till, tänker att flanell skulle funka bra, men även kanske frotté för en strandklänning att ha över baddräkten i sommar. Gör man i tunnare tyg och adderar ett skärp blir det ju dessutom en rackarns trevlig klänning som man faktiskt kan ha bland folk. Nu ska jag och min mys-klänning parkera oss i soffan, vi slopar ”Grevinnan och Betjänten” i år och tar några avsnitt av ”Blacklist” istället som har fått bli den här julens serie att sträck-titta på.. Ett nyår som firas ordentligt avslappnat med andra ord, precis det bästa sättet enligt mig! Gott nytt år!!
Pardon my unannounced blog-break, I’ve spent the most of the christmasholidays taking it easy and feeling a bit under the weather. Whilst laying on the sofa watching Blacklist, I realized that I had a big lack of cozy things to wear in my wardrobe, so when I felt a bit better I did something about it. I made this morning dress the other day from a soft cotton fabric, the same type used for hoods and jogging-trousers. Not really the type of fabric I normally use but this was so thick and cozy that it was ideal for this kind of ”lounge-wear”. The dress is my new favorite thing, perfect to slip on in the morning for eating breakfast or after the evening bath and cuddle up into.. I must make more and I’m thinking of making the next on in a cotton flannel.. Cozy is my new thing apparently, and this type of dress will be what I wear at home from now on… The rest of this last evening of the year will be spent in my new dress, cuddled up in the sofa watching another episode of ”Blacklist” a new years eve with a very low profile, just the way I like it! Happy new year!
Grönt är skönt, och ganska tjusigt!
Tjolahopp så var min gröna kofta som jag stickat på ett bra tag nu helt färdig. Den är stickad i ett fint gammalt tvåtrådigt garn som mamma tog fram som prov för många herrans år sen. Helt i finull och dessutom finull av de mjukaste små lammen och så sorterade hon ullen själv och endast de bästa fibrerna kom med i spinnpartiet. Lyxigt som tusan med andra ord och rackarns, rackarns skönt att ha på sig.
Jag kan erkänna att så fort jag fick på mig den kände jag att det här var precis rätt, den satt som en smäck och var precis den sortens kofta jag var ute efter. Det är så skönt när man provar för första gången efter att ha mätt och tänkt allt eftersom man stickade och upptäcker att det blev som man ville. Klapp på sin egen axeln för det.
Jag hade rejält med knapp-obeslutsamhet kan jag säga. Rev upp nästan halva knappförrådet innan jag bestämde mig för de här gröna vintage-knapparna. Mönstret på koftan är inte tillgängligt än, men det kommer så småningom och då är det tänkt att stickas med Färgkrafts Luxus-garn (som inte heller är lanserat än) men allt gott till den med tålamod. Luxuös är nämligen väldigt snarlikt det här 20 år gamla provpartiet både i känslan och tjocklek. Finfint med andra ord!Hurra, hurra för en ny och fin kofta säger jag! Efter de här bilderna togs var det dags att bege sig till det årliga julbordet på Norrqvarn, både vällagat och närproducerat och det var tur att jag tog en klänning efter gammelmormor med lite plats i midjan för paltkoman efter det julbordet är inte nådig. Bara att släppa på skärpet och lägga sig ned i soffan när man kom hem..
/I finished my green cardigan the other day after laying in my knittingbasket waiting to be stitched up for a long time. I’m so very pleased with it, it came out just as I wanted and the wool is a fantastic quality that my mom made as a sample many, many years ago.. From the Swedish finewool sheep, and she sorted out just the softest bits from the lambs.. A dream to wear and a dream to knit in.. The pattern isn’t available yet but will come soon, all good things for those who wait../
På stickorna just nu..
Häromveckan stickade jag färdigt min gröna cardigan och den är monterad sånär som på att knäppkanten ska sys på i nacken. Varför är de alltid de där smågrejerna som dröjer sig kvar. Jag ska försöka komma till skott och sy ihop det där lilla sista och ta en bild så jag kan visa upp den snart.. 
Nu när den är färdig är det inte så att jag sitter sysslolös med armarna i kors om kvällarna. Nej några stycken projekt måste vara i rullning hela tiden så man har lite att byta emellan alltefter vad man är sugen på… Virkning må inte vara riktigt lika kul som stickning i min bok, men att virka en snood då och då är ju inte helt fel. Att addera hårnät av den här typen till frisyren har dessutom blivit en riktig favorit på det senaste och då vill man ju ha lite olika att välja på. Här provar jag hur det är att göra en i ullgarn istället för bomull som jag är van vid. Tänkte att det skulle värma lite i nacken och kanske motverka att håret glider för mkt när det är nytvättat. (Som mitt glatta hår annars gärna gör.)
När jag blev färdig med den gröna var mina favoritstickor i storlek 4 lediga för att lägga upp den här som jag gått och grunnat på länge. Jag fick nämligen några härvor av det här fantastiskt fina silke/ullgarnet från mammas gigantiska garnföråd. Det var röda och vita härvor men eftersom jag ville minera polkagris-känslan färgade jag de vita härvorna.. Det ska bli en kofta med kort ärm eller kanske trekvartsärm, det beror på hur långt garnet räcker. När man arbetar med garn som jag gör och har ett jättestort lager att ta av egentligen är det såklart så att man hittar gamla härvor som inte finns i annat än pytteliten mängd men som man bara måste sticka något av. Som de här, som endast rörde sig om två hekto i vardera färg. Men då får man ju tänka till lite mer och planera sin stickning så det räcker till allt. Lite mer spännande så!
Det duger ju inte att bara ha en stickning på gång. Den här är en riktigt favorit, en Victory-jumper i vårt nya tvåtrådiga garn, Luxus (som ännu inte är lanserat eftersom vi fortfarande håller på att bestämma vilka färger vi ska ta fram). Det är en väldigt roligt mönster att sticka och färgskiftningarna gör att man håller sig allert, så förstås är ju garnet helt fantastiskt att ha i händerna. Kunde inte bli bättre! Just nu är jag riktigt nere i stick-träsket, det är till och med så att när jag går och lägger mig på kvällen längtar till morgonen för att jag kan få sticka igen.. Snacka om att bli besatt, men så är det ju rackarns roligt också…
/I’m on a knitting spree right now, I can’t get enough of it. The green cardigan is finished, just have to sew the neckband on. Why does those last little things always take so much time to get around doing? At the moment I have there three things in my knittingbasket. Although Im not too fond of crocheting i’m making some new snoods, because i’ve become hair-lazy and snoods really do perk up the hairstyle without much effort. Also I have this chunky-knit on the way in a fantastic silk/wool yarn that I found in moms old stash. And lastly, I’ve started this victory-jumper in the new 2ply that we are about to launch in our webbshop. It’s so soft and nice and just a dream to knit…/
Den bästa sortens läsning..
För ett tag sedan hittade jag den här boken och stickböcker från 40-talet har man ju aldrig för många av så jag slog till. Utgiven av Damernas Värld 1944.
Många fina modeller givetvis, som den här tröjan i seglarfärger. Sportigt ska det va!
De har ofta ganska rolig text till bilderna. Som ”Fröken självförsörjande” som ska ha en strikt stickad tröja när hon jobbar.
Både koftor och jumprar…
Det var dessutom indelat med flikar efter dammodeller, herrmodeller, pojk/flick samt bebis. Den här kortärmade jumpern är också rackarns fin med broderade blommor som man får lite Tyroler-känsla av. Mycket möjligt att det är något sådant jag ska sticka härnäst. Just nu är det randigt som gäller med två stickningar med olika typer av randningar, men de visar jag upp en annan dag…
/I got this knitting-book some time ago, published in 1944 it had lots of nice knitting patterns in it.. One can’t have too many vintage knitting books is what I say…/
Hästhistoria…
Häromdagen när jag satt och slösurfade snubblade jag över något fantastiskt. Nämligen en sida där man kunde söka på tävlingshästars stamtavlor och där Kansas fullblodssida av släkten fanns listad, komplett med bilder och all möjlig rolig information. För mig som älskar historia och alltid tyckt det varit väldigt intressant att få höra om hur det var för mina släktingar i början av 1900-talet och deras livsöden var ju detta en fullständig jackpot! Jisses vad roligt att kunna se bilder på Kansas (och lilla Daisys) förfäder och fantisera om vad de var för slags hästar. Det är bara att vara tacksam för hur bra britterna alltid har varit på att för bok över sin fullblodsavel…
Här har vi till exempel Kansas farfar, Tamerlane som föddes i England 1952. Undrar just hur det var att vara häst på 50-talet.. 
Det här är hans farfars far Persian Gulf, som föddes 1940 i England och som 1944 kom etta i något som kallades Coronation Cup. Man förstår ju vart Daisys långa ben och snabbhet kommer ifrån..
Det här är Kansas farfars farfar Bahram som föddes i England 1932 och när jag kommit ned till de här bilderna blev jag allt mer förtjust. Så otroligt kul att få se bilder på hästar så här långt tillbaka i tiden.
Här har vi Swynford, född 1907 (fem led från Kansas). Visst är han tjusig!! Hästskötaren och husen bakom ser ut som något ur Downton Abbey..
Isinglass, är Swynfords farfar och föddes 1901 i England.. Ståtlig hingst även om jag nog föredrar Swynfords utseende, men då gillar jag ju lite kraftigare hästar..
När jag började komma så långt bak som 1800-talet tänkte jag att nu kan det ju iallafall inte vara bilder längre. Men joo, visst kunde det de.. Här har vi Sir Hercules, född 1826 på irland.. Ganska fantastiskt tycker jag!
Men som om den tidigare var häftig, här är Eclipse. Född, 1764 i England. Det var hertigen av Cumberland som var ägaren och den här hästen var tydligen något av en superstjärna och obesegrad kapplöpningshäst och hade flertalet Derbyvinnare bland sina avkommor. Eclipse dog av kolik vid 24 års ålder och hans skelett ska tydligen finnas bevarat på Kungl. veterinär universitetet i Hertfordshire. Otroligt spännande att upptäcka att min gamle Kansas (och Daisy) har de här generna i sig..
Allra, allra längst bak i linjerna innan det blev okända föräldrar fanns den här Darley Arabian, som föddes 1701 i Syrien och importerades till England året efter. Det är tydligen den här som är en av de tre hingstarna som var grunden i den engelska fullblods-stammen.. Otroligt spännande och så roligt att det går att spåra så otroligt långt bak. Fast det är ju förstås på den tjusiga fars-sidan. Kansas mamma var en robust, fin och trevlig irländsk tinker utan någon stamtavla att tala om och där står det okänt på både mor och far. Det är från hennes sida fläckarna, hovskägget och det lugna fina temperament kommer ifrån och det är precis det som gör honom till världens bästa häst, han har lite av allt om man säger så.
/I found this site that listed old racehorses and got to look up Kansas pedigree on his fathers side.. It goes back all the way to the 16th century with pictures and all and it was the best thing ever to be able to see how his ancestors look liked and read about their accomplishments.. Thats on his fathers fancy thoroughbred-side, his mother was a down to earth and hearty irish tinker with absolutely no pedigree at all. And thats why my Kansas is the best horse ever, he has a little bit of everything in him.. /
På väg till ett födelsedagskalas!
Igår var 4års kalas för min söta lilla systerdotter. På kalas är det ju klänning som gäller så jag tog fram den här ljusblå festklänningen från 50-talet som jag använt alldeles för lite (knappt någonting faktiskt), lade håret och invigde mitt nya hårspänne med strass. Jag hann till och med smälla av några foton innan det var dags att blåsa iväg och äta tårta och leka med ballonger!
Anledningen till att jag inte använt klänningen så mycket var för att den varit lite trång i ärmarna (jag har ju fått riktigt svällande biceps nu efter alla hästhagar som har byggts och alla småträd jag sågat till getterna…) men med lite sprättande och sömnad till hjälp är ärmarna numer precis lagom stora. Det är så smidigt med de stora sömsmåner som gamla plagg oftast har… Klänningen köpte jag från Ann på Tidens melodi för några år sedan..
Jag invigde även de här skorna som fått stå och vila några månader, de är från Dkodes vårkollektion.. Riktigt sköna givetvis och med löstagbar rosett, men varför skulle man ta bort den frågar jag mig? Rosetter är ju alltid fint!
Vips och hej! Jag fick till en väldigt lockig lugg av ren tur, det hjälper att den är rejält kortare och att jag tar foamrollers i luggen. Så härligt att lägga håret nu när det är kort.. Så måste jag bara tillägga att den här borsten jag köpte på Fåfängans antik för några söndagar sedan är suverän att kamma ut lockarna med.. De hade några stycken kvar, tips tips!
/Yesterday I was invited to my nieces 4 year old birthday party, so I took on my baby blue partydress and went. I used one of my new hair barrettes and my grey Dkode-shoes that has been waiting for the right time to be taken out. A lovely ensemble I think and just perfect for a girls birthdays party.../
Min ståtliga springare!
Jag satt och bläddrade genom mitt bildbibliotek på datorn häromdagen och fann den här bilden som jag alldeles glömt bort. Min fina, älskade, ståtliga springare Kansas sträcker på benen i sin hage. Sommar, sol, grönt gräs och den där totala friheten som finns i en rejäl galopp.. Härligt! Den här bilden får avsluta en ganska gråmulen och kylslagen vecka, nu tar jag fredag med påminnelsen om att våren och sommaren faktiskt bara är några månader bort. 
/I found this picture the other day when I was going through my iphoto-library. Its my darling boy Kansas stretching his legs last summer…Oh the green grass, blue skies and the total freedom that lies in a good gallop…I long for spring and summer now…/
Hösten som gick….
Vips och hej så var hösten slut, julen är snart här och ändå känns det som nyss det var sommar. Här kommer en tillbakablick genom mina Instagram-bilder.. Vill man följa där så heter jag rätt och slätt ”retroolivia”….
När kylan kröp sig på började vi elda i kaminen i vardagsrummet. Det är det bästa med hösten tycker jag, att man kan börja elda igen. Snabbt övergår vardagsrummet från att bli ett rum man lätt glömmer bort till favoritstället där det alltid är varmt och mysigt.. Hösten innebar också massvis med mässarbete. Det var knappt man hann komma hem och packa ur resväskan förränn det var dags igen.. Skönt att man ändå har vanan inne så det kan gå lite på rutin att plocka upp och plocka ned vår monter…
Jag sportade en nysydd linneblus som blev rackarns trevlig på en av mässdagarna. När vi kom hem tog Bobby tillfället i akt att lägga sig bland tröjorna när vi sorterade dem…. Han är ruskigt snabb på att göra det när man vänder ryggen till..
Daisy bara växer och växer, ett halvår gammal och redan stora hästen nästan. Fast till kynnet är hon fortfarande hur barnslig som helst och nu börjar dessutom lite trotsålder göra sig gällande..
Hemma efter att jobba borta mycket spenderade jag en trevlig söndag med att bläddra i shibori-böcker och dricka rosa champagne… Så piffade jag upp vardagen med ett rött hårnät för att hålla lockarna i styr..
Så här kan det se ut när man upptäcker för sent att handskarna har hål i sig, men så är det ju typiskt att en färgares hand blir blå med jämna mellanrum.. Sen klippte jag av håret en rejäl bit. Efter att ha sparat ut det ett tag insåg jag nämligen vad mycket ett längre hår kan vara i vägen…
Nya ekologiska höstkängor från Kavat fick sig en test-körning så fort det kom lite snö på backen. Och en kväll efter en lång och jobbig dag struntade vi i att laga kvällsmat och gjorde räkmackor istället. Väldigt bra beslut.
Stickväskor så det står härliga till och världens bästa serie på dvd för kvällsunderhållningen…
Jag åkte till Göteborg över en dag och tog med stickningen på tåget. Stickade frenetiskt eftersom jag vill bli klar med den gröna så jag får börja på nästa spännande stickprojekt (nu är det rackarns lite kvar innan det är dags att montera)…
Och så vips är vi i det närmaste nuet, i helgen stod vindskydden till hästarna klara (så gott som iallafall, lite småplock är det kvar i vanlig ordning.) och så fick jag en härlig skriftlig bekräftelse på att Daisy verkligen finns och är min (detta föl som jag drömde så om för några år sedan) i och med att hennes pass kom med posten..
/Some instagram-pics showing what I’ve been up to this autumn, my instagram name is ”retroolivia”…./
Små godbitar…
I Söndags tog jag tåget tur och retur till Göteborg över dagen för att hälsa på min allra käraste vän. Det blev en trevlig flanerardag och jag fotade inte ett enda dugg eftersom jag inte orkade släpa med mig kameran (valde att ta med stickning i handväskan i stället). När vi promenerade i mina gamla hoods Haga så gick vi in en sväng på ”Fåfängans antik” på Haga Nygata. Jag får alltid sådana mysvibbar av Haga (inte bara för att det är det på topplistan av mysiga områden i stan) utan även för att Stella och jag alltid brukade ta kvällspromenaden där en gång i tiden, när Stella var unghund och jag var ung fattig student och bodde alldeles i närheten. En våg av saknad kom över mig när jag gick på kullerstensgatorna utan hund den här gången, men Stella har det ju bra i hundhimlen… Nog om hundsaknaden och vidare till gladare grejer! På ”Fåfängans antik” hittade jag de här godbitarna!!
Gamla sköldpaddsfärgade hårspännen med strass. Min absoluta favorit!
Hårnålar! Jag blevså glad när jag såg de där i sköldpaddsfärgad plast, jag har nämligen ett ärvt sådant som är såå bra och som jag älskat i flera år, men jag har inte sett dem att köpa någonstans förut. Men nu har jag tre! Härligt!
De här har blivit favoriter under veckan som gått, sitter fint och är små och försynta men ändå med lite bling, lagom till vardagsbruk.
Och så till sist, en ny fast gammal hårsborste med svinborst. Perfekt lagom liten för att forma lockarna med.
/I went to Gothenburg over the day last Sunday to visit a dear old friend who lives there. A day with just strolling, talking and eating a long and good lunch, very nice stuff to do on a Sunday… I did some shopping though, at a small antique store I found these goodies.. I just love things for the hairdo and I love tortoise hair barrettes and hairpins…/
En rosa sminkväska kommer lastad!
I lördags sydde jag en ny sminkväska till mig själv, det var välbehövligt för min gamla har hängt med ett bra tag nu. När man tappat sy-mojon lite (som jag konstigt nog har just nu) är sådana här småsaker ypperligt att sy. Går på ett litet nafs och man kan improvisera fritt.. Rosa fick bli ledordet och jag valde en stadig rosa kanvas som yttertyg och ett finare rosenmönstrat till foder, som extra dekoration tog jag en snutt zigzag-band ur mitt lager med vintage-band. Färdig i ett kick och bara att fylla med favoriterna som jag använder allra helst just nu.
För att mota november-tröttman i grind har jag på det senaste ägnat lite mer tid än vanligt åt makeupen. Annars blir det lätt så, när man både bor och jobbar mitt ute i skogen på bondvischan att man struntar i det. Det är ju ändå ingen som ser en. Sen helt plötsligt känner man sig lika trött och glåmig som man ser ut. Nä, den går jag inte på igen! Jag älskar ju makeup, och det är ju fint att gå med knallröda läppar när man mockar i stallet eller matar ankor också. Här kommer en lista på mina favoriter just nu, de som får hamna i nya glammiga rosa sminkväskan…
Cailyn – Mineral make up med en fantastiskt trevlig foundation (jag använder mineral foundation deluxe i färgen ”soft light”. Den ger en väldigt fin finish utan att kännas torr och pudrigt som jag upplevt med andra mineralfoundations) De har även en riktigt trevlig ögonbrynsfärg, ”gelux eyebrow, den är i vaxform som kommer i en pyts med pensel som man lätt definierar och formar brynen med. Jag använder färgen ”mahogny” som passar fint till mitt färgade röda hår eftersom det finns lite röda toner i den. Fina ögonskuggor har de också och rouget ”rose petal” ger en fin snövits-rosighet till kinderna, precis så man vill ha det med andra ord! (Finns att köpa här)
Urban Decay- ”Primer potion” är helt suverän och får ögonskuggan att sitta som en smäck hela dagen i ur och skur. Har dessutom nyligen börjat använda deras mascara ”Lush Lash” och är helfrälst. Extra plus i kanten för att de är vegan-vänliga och ett ”cruelty free” märke. Sånt är viktigt tycker jag, det är svårt ibland att bena ur vilka märken som inte testar på djur men här är iallafall ett av dem… Har sneglat tämligen mycket på deras nya läppstift-serie ”Revolution” och tänkte skicka en önskan till tomten. Efter vad jag läst verkar de vara riktigt bra och de finns i många supersnygga färger…(Finns att köpa online här)
Mac– De har ju läppstift med ikonstatus nästan, och de är riktigt bra. Jag kör på Mac red just nu och gillar’t tillsammans med läppennan ”redd” sitter det fint utan att torka ut läpparna. Luktar gott av vanilj också. Deras eyeliner ”Liquidlast” sitter som berget men är ändå hyfsat lätt att få bort med ögonremover. (Finns att köpa via Kicks online-butik om man nu inte bor i Stockholm där det finns över disk)
Eyelinern ”Schwing” från The balm är ett suveränt alternativ om man inte vill köra vattenfast. Den sitter ändå ganska bra och är trevligt ombyte. Jag upplever den faktiskt som lite lättare att använda än Liquidlast och den ger en superfin matt sotsvart linje. (Finns t.ex här och här att köpa online)
Burts Bees– Läppbalsam är ju ett måste (och utan mineraloljor tack!), speciellt den här årstiden. Jag gillar Burts bees som smakar mint, fräscht och trevligt och dessutom bra att grunda med på morgonen innan läppstiftet åker på. Finns på den lokala hälsokostbutiken (oftast).
Borstarna kommer från Ecotools, både miljövänliga och cruelty free, bra kvalité (mjuka och sköna) och dessutom bra pris. Win win, alltså! Finns i många olika varianter också och de har kit med lite olika om man vill prova på. (finns att köpa både här, här och här)
Tikei är ett svenskt makeup företag som är specialiserade på mineral make up. Finfina grejer till bra pris och så är det ju bra att gynna småföretag. Älskar ögonskuggorna och deras Mineral Veil är jättefin att få till den där slutfinishen med. (de har dessutom otroligt bra service och snabb frakt, plus i kanten för det)
Helena Rubenstein Magic concealer är verkligen magisk, har haft den i över tio år nu och den är suverän. Döljer allt som behöver döljas utan att det ser översminkat ut.
..och så slutligen, nagelacksmärket Zoya är min favorit just nu. Många snygga färger, sitter bra (tro mig, mina naglar utsätts för rejält mycket slitage, Kansas favoritgrej nu är att bli kliad på halsen så det står härliga till och vem är jag att neka honom det bara för att jag vill spara på nagelacket?) Favoritfärgerna är Rheka och Sooki (såklart röda båda två).
/I made a new make up bag this saturday and I put some of my absolute favorite makeup in it… /
Retro Olivia 