Söt-chock!
Egentligen borde jag vara hur trött som helst idag eftersom jag knappt fick någon sömn igår natt. Men jag är i stället förvånansvärt pigg och hänvisar det helt till kicken av den här söt-chocken som väntar i stallet på mig när jag kommer hem från jobbet.
Igår kväll började vi nämligen märka av en skillnad på Dolly och insåg ganska snabbt att nu är det på gång på riktigt (efter otaliga falska alarm). Jag ville ju vara med när det hände, även om getter brukar ha någorlunda enkla förlossningar så vet man ju aldrig. Det blev till att ta på sig termobyxor, släpa in min trotjänare till brasse-stol in i get-boxen och svepa in mig i en tjock hästfilt och börja vaka.
Alltså, hur söt får man vara egentligen?.. Alldeles vit som far sin och med en schysst mittbena i fram som tyder på att han kommer få en sådan där härlig syntlugg när han blir större.
Killingar måste vara bland de sötaste djurbebisarna som finns, med den där söta lilla nosen och det lilla bräkandet som han avger lite då och då. Nu har jag en härlig vår att se fram emot med en sådan här söt-chock tillgänglig som är tusen gånger bättre än knark som uppåttjack. För han kommer ju bara bli sötare och sötare, skuttigare och busigare. Så har vi ju en till (eller två) som vi går och väntar på och killingar som busar med varandra gör ju att man nästan storknar.
Det är en sak jag väldigt ofta är tacksam över, härligheten i att äntligen kunna bestämma helt själv och jag känner mig helt plötsligt så vuxen när jag tänker på det. Jag vill ha getter så nu har jag det, punkt! Den stora lyckan i att äntligen få det man vill ha och att ha valmöjligheterna är faktiskt rätt underbar. Speciellt när det resulterar i att man får snusa killing när helst man vill och det vill jag lova är vad jag kommer ägna våren till så fort jag kommer åt….
/I should be tired today after have missed a nights sleep but I’m not. The reason is this little fella, and he is also the reason why I din’t sleep. Late last night he came and I had to stay in the stables to watch that everything went alright and so it did. And now I have the cutest little kid waiting for me when I get home from work, soon it will probably be time for the other goat to start kidding and then he will have a play friend.. So much cuteness…/
Lite sjuksköterska över det hela..
Jag sydde två till klänningar att ha på mässan som var förrförra helgen. Här har vi den ena av dem, som jag nog kände mig mest hemma med, i exakt samma modell som den lila jag visade för ett tag sedan. Min signatur-modell för tiden som kommer verkar det som, för den är både rackarns bekväm och snabbsydd. Win, win!
I ett av alla mina fina skjorttyger som jag fyndade den där gången då jag köpte upp ett lager efter en affär som lade igen. En mellanblå glansig bomull med små ränder. När jag hittade en redan uppsydd krage (som jag antagligen tänkt ha till något men sedan ändrade mig) beslöt jag att den skulle få hamna på den blå klänningen. När jag sedan satte på ”manschetter” på ärmarna i samma vita bomulls-poplin och sytt i de vita pärlemorknapparna insåg jag att det i princip hade blivit en sjuksköterske-klänning av det hela, utan att jag märkte det under tiden jag sydde. Men inte gör det mig nått, den klassiska sjuksköterske-looken faktiskt ganska tjusig enligt mig..
Favorit skärpet i vinröd mocka och randig sidenscarf om pin-curlsen.
Jag funderar på om jag inte borde sy upp ett helt gäng sådana här. Tänker mig några vardagsklänningar i slitstarkt tyg som tål både jobbet i ateljén med färg-stänk och liknande samt djurskötseln hemma utan att förfaras och slitas av många tvättar. Sedan ett gäng i lite finare så man har att variera sig med när man ska ut och se representabel ut. Så var planen iallafall, jag hoppas jag inte somnar i soffan igen som jag brukar göra på helgerna när jag har tid över…
Fickorär mitt bästapåkläderna jag syr nu förtiden, att jag inteförståtthurviktigafickorär förut. Både till att stå och hänga i och läggaviktigagrejer i som man behöver ha med sig när man ärpåsprång..
Det är märkligt med den där kalaskulan i fram, vissa dagar är den jättestor så det känns som man svalt en badboll och man undrar hur det ska kännas sen (Ojoj!). Sen kommer det vissa dagar då det knappt syns och nu när illamåendet är borta (tack och lov!!) så är det nästan så man glömmer bort det där pyret därinne. Men bara nästan förstås, för visst går det inte lång tid utan att man drömmer framåt och undrar hur det kommer bli……
/I made a few more dresses for the fair we went to the other weekend and here’s one of them. That turned out to be almost like an old nurse-dress, not that I mind at all. I made this in on of my fine shirt cottons that I thrifted years ago when a fabric store was closing down. Medium blue with stripes in different shades of blue together with the white peter pan collar and cuffs. And of course, pockets! My favorite-thing these days…. How could I have made all those dresses before without pockets I ask myself, must have been crazy not to realize how necessary pockets are to a comfortable dress…/
Tre favoriter..
Jag har alltid älskat läppstift och i jag har tre relativt nya favoriter på den fronten som jag vill tipsa om som faktiskt kraftigt har konkurrerat ut min tidigare favorit Rouge pur från YSL. Det första är Urban Decay’s Revolution lipstick. Fick av maken i julklapp (efter att önskat det hett i en månad innan jul) och det är ett riktigt trevligt, väldigt pigmentrikt läppstift. Jag har det i färgen 69 som är en knallig röd med lätta undertoner av magenta i det. Knappt så det märks men jämför man det med ett varmare rött läppstift är det klart kallare. Det finns massvis med fina färger i Revolution-serien att välja på dessutom, härligt. Det är dessutom lätt återfuktande utan att vara för glossigt och det sitter väldigt bra för att inte vara ett sånt där uttorkande longlasting-läppstift som aldrig funkar på mina läppar.. 
Den andra favoriten är ett riktigt glossigt skirt läppstift från Too Faced, La creme heter det i färgen Jelly Bean, som är en fin kall rödrosa nyans som drar lite åt berry-hållet. Väldigt trevlig färg på läpparna och det känns lite som att ta på sig cerat eftersom det är så otroligt återfuktande. Kommer i en fin guldig hylsa och det är väldigt lättburet, en sommarfavorit gissar jag…
Det tredje läppstiftet, som är det mest nyförvärvade och nog stor favoriten bland de tre kommer från svenska mineralmärket Idun. Färgen heter Jordgubb och läppstiftet är bland det trevligaste vardags-läppstiftet jag någonsin stött på. Det är en tämligen snäll röd som drar åt det varma hållet, läppstiftet är återfuktande och krämigt utan att bli för ”glidit” på läpparna och det sitter förvånansvärt länge för att vara så krämigt. Jag hade det under hela helgen och en mässhelg är verkligen ett eldprov för luften är så torr att man ofta blir torr och fnasig om läpparna efter en dag men inte med det här minsann. Jag trivdes dessutom väldigt bra i den milda varma röda färgen som är en stor kontrast till de knallröda jag brukar använda. Ett riktigt fint vardags-stift som kommer användas mycket och jag tror minsann jag ska titta lite mer på de övriga färgerna i sortimentet. Ett plus dessutom för alla tre är att de är icke testade på djur och innehåller inga mineraloljor, parabener och sånt, sen förstås ett extra plus för Iduns läppstift som dessutom är svenskt.. 
/I have always loved lipstick and I have three new favorites. Urband Decays, Revolution lipstick in color 69, Too Faced, La Creme lipstick in color Jelly Bean and the swedish mineral brand, Idun in color Jordgubb (thats strawberry 😉 )…. Three very lovely lipsticks in different textures and different shades of red, all necessary in a well sorted make up bag in my opinion…/
Ny klänning, gamla skor och en nyhet!
Tjosan hejsan, helgen har gått i sömnadens tecken. Jag sydde en till klänning i nya favoritmönstret och gjorde den i en glansig och fin bomull och jag tänkte inviga den på Syfestivalen i Älvsjö som vi åker till nästa vecka.
Den här modellen av ledig skjortklänning som dras över huvudet är min absoluta favorit just nu. Rackarns bekvämt och så vill man ju ha det. 
Lila som jag nästan aldrig använder men borde mer tycker jag och gröna knappar som kontrast. Det röda mockaskärpet är gammalt arvegods och fickor är ju ett måste på en bekväm-klänning.
Vill man vara ännu mer bekväm av sig slänger man skärpet och då har man en riktig avslappnad känsla på gång och då blir det helt plötsligt mer 20-30-tal av det hela. Inte fel det heller. Och nu till anledningen dra-över-huvud-klänning i avslappnad stil blivit den nya favoriten. Förutom den uppenbara att det är rackarns bekvämt! Jo… 
Jag har ju gått och blivit av med midjan jag hade en gång i tiden och minsta tryck på magen gör att jag mår illa. Det är nämligen inte bara Ruby och getterna som väntar smått, det ska även bli en nytt människobarn på gården. Ofantligt spännande, roligt och inte-tro-det-är-sant-känsla över det hela kan jag säga. Men samtidigt som det är en ny grej tar jag det än så länge med ro och känner mig som en i gänget på gården då alla hon-djur (förutom Daisy som ju fortfarande är barn själv) är stadda i samma tillstånd som jag och det är mer än en gång jag av misstag råkat referera till mig själv som dräktig, snarare än gravid. En månad efter Ruby, i augusti är det dags och detta är lite varför det varit så dåligt med uppdateringar under vintern (hösten har jag ingen ursäkt för, förutom den vanliga slängen av höst-tröttma.). December och Januari gick nämligen åt till att må så ofantligt illa och vara så trött att man inte visste vart man skulle ta vägen. Som tur är har det börjat släppa och jag känner mig lite mer som mig själv igen. Fast med en liten kalas-kula som inte består av kanelbullar förståss.
Nog om det nu och till de gamla skorna. Jag hade totalt glömt bort dessa, trodde faktiskt att jag inte lagt beslag på några till mig själv. Men så hittade jag dem i en låda långt in under sängen och blev mäkta glad. De här är från Dkode får åtskilliga år sedan och bland de sötaste skor som finns enligt mig, att de dessutom matchar perfekt till mocka-skärpet gör inte saken sämre heller.
/So I made a new dress to wear at next weeks fair in Stockholm. Another of those comfy skirt dresses that comes over the head and have no zipper. The reason why I now favor this type of dress is of course the non-existing waist that in the summer will result in a new human in the family. Now I’m one of the gang and every female on the farm (except Daisy of course that still is a baby herself) are expecting. One month after Ruby has her foal it will be my turn. Quite incredible still but nonetheless true….. The shoes are an old couple of Dkode’s that I quite forgot about but found way under the bed, super cute and a perfect match to my favorite suede belt./
Det vintriga gårdslivet…
Februari och mängder med snö som ju är väldigt vackert att se på. Men jag får erkänna att det är lite tröttsamt om morgonen när man gäspandes drar på sig alla lager kläder och pulsar ut till djuren. Just då längtar jag innerligt efter våren och grönskan.. 
Nu går vi och väntar på att de här småtjejerna ska killa. Vi vet inte riktigt när det blir eftersom de gick på frigång med bocken, men snart så, snart måste de ju komma. Det är bara till att ha tålamod och läsa av hur de beter sig (vilket inte alltid är så lätt eftersom en get kan vara väldigt otydlig med vad som är på G. in i det sista).. De är iallafall runda och goa och jag längtar något väldigt efter deras små bebisar, även om det vore bra om de hade dem inne i magen ett tag till så vädret hinner bli mildare..
Dolly här är min favorit, hon är lägst i rang och tyr sig därför lite mer till mig. Kan knappt fatta att det är samma lilla pyre som kom till oss förra våren. Snacka om att bli stora tjejen snabbt, en säsong bara..
Men Betty är en rar tjej hon med. Lite mer tillbakadragen nu och bryr sig mer om att mumsa hö än vad jag håller på med inne i deras hage..
Kansas står som en duktig häst inne i sitt vindskydd som maken byggde i somras.. Det är väldigt frustrerande när de står utanför när det är dåligt väder, vilket de gör tämligen ofta. Men så har väl inte hästar samma uppfattning som vi om vad som är dåligt väder. Men med en höbinge fylld med frukosthö är ju utestallet bästa platsen på jorden, oavsett väderlek.
Daisy gillar minsann utestallet i tjej-hagen. Det är rackarns roligt att springa in i ena änden och ut genom andra..Ruby får ha sitt röda täcke som extraskydd mot snö och kyla eftersom hon inte sätter vinterpäls så bra just nu, att både amma och vänta smått tar sin energi.. Ja, just precis! Vi väntar på ett till litet föl, i sommar får Daisy ett syskon och Ruby och Kansas blir återigen föräldrar.. Det ska bli väldigt roligt med ännu en häst på gården!
Daisy har gått från snällt litet föl till brådmogen och slyngelaktig tonåring.. Både Ruby och jag tröttnar emellanåt på hennes spjuveraktiga beteende, men allt har ju sin tid och det går ju över så småningom.. När våren börjar komma lite mer så ladan inte är totalt insnöad ska vi bygga iordning Daisys egna box och jag gissar att Ruby kommer bli väldigt glad över att få lite respit från sin avkomma om nätterna.
Sötast i världen är hon hursomhelst med sitt blåa öga som ser lite mer spjuveraktigt ut än det bruna och små grankvistar som hänger i manen… 
Hela gården känns helt indränkt i snö och hur mycket man än skottar så verkar det alltid komma lite mer snö ändå.. Men fint är det iallafall, så man kanske inte ska klaga på vintervädret allt för mycket.
/Our farm feels completly covered in snow at the moment.. I’m waiting for the goats kidding that may occur at any time since I don’t exactly know what date they got pregnant. It’s just to keep a good eye at them and be prepared, i’m so looking forward to their little babies… The horses all have their shelters to keep them from the cold weather, but they like to stand outside anyway.. Little baby Daisy has turned from sweet little foal to rambunctious teenager that likes to test the limits, irritating both Ruby and me. But all things have their time and it’s just to wait it out, letting her know who’s the boss (that’s me!)…./
Ni har väl inte missat!?
Ni har väl inte missat nya mysdeckaren Grantchester som går på svt just nu?! Utspelar sig på landsbyggden i 50-talets England och en ung kyrkoherde hjälper en polis att lösa mordfall. Väldigt mysigt och lagom spännande och naturligtvis får man sig en fin dos av England från förr med söta små byar, tweed och allt som hör till.. Kunde inte vara bättre med andra ord. Den går på lördagar men eftersom vi inte har tv tittar jag här på svtplay istället, rackarns smidigt! (..Extra plus i kanten är att man kan se varje avsnitt en månad så det går att se både en och två gånger för maxat britt-mys och något att avlösa Poirot och Miss Marple med)
/The new brittish miniseries Grantchester started showing on swedish television last week and I love it. England, the 50s, cosy countryside and a vicar is helping a police solving murder mysteries. Just the thing I love to watch! /
Lite sväng som livar upp!
Just nu lyssnar jag mycket på Artie Shaw, det åker på så fort jag sätter mig i bilen för att åka till jobbet eller när jag har en ledig stund i syrummet.. Både för att inspirera mig eftersom jag har några låtar som han spelar i saxofon-läxa just nu men även (såklart!) för att det är sånt härligt lagom ”smörigt” sväng. Här kommer två favoriter från en inspelning från 1938! (Gillar den främre raden av saxofoner extra mycket, speciellt när de ställer sig upp och kör i Beguine the beguine. Som balsam för öronen.. )
/I’ve been listening a lot to Artie Shaw lately! So here’s two favorite tunes from a recording from 1938.. I especially like the saxophone part of Beguine the beguine!/
Ett 30-taligare jag…
Jag har på det sista känt mig än mer dragen åt 20-talet och det tidiga 30-talets siluetter och har på det sista kanaliserat ett lite mer 30-taligare jag… Häromveckan sydde jag en ny klänning, influerad av ”The Factory dress” som jag skrev om för ett tag sen. Men jag gjorde förstås några saker annorlunda, så som det alltid blir. Till exempel valde jag att göra en kimonoärm istället för isydd ärm (så praktiskt!) och så bangade jag på att ha nedhasad midja eftersom jag alltid känner mig så oformlig i plagg med nedhasad midja. Fast nu funderar jag på om jag inte skulle prova och sänka den lite iallafall som ett test om jag pallar för det, kanske till nästa gång. Kjoldelen gjorde jag lite annorlunda också, en fyrvådig lätt utställd istället för en i ett två stycken med rynk i fram.
Jag sydde provklänningen i den här mjuka härliga flanellen och det blev en riktig trevlig kombination. Flanell är ju det bästa så här års mjukt och varmt som det är, för en lite stiligare variant skulle någon annan form av bomull med lite fall i, eller kanske viscose vara ett fint alternativ. Eftersom det är en såpass enkel modell gick den i ett nafs att få färdig också, inte fel det heller.. Rymlig som den är är det bara att dra över huvudet så ingen dragkedja i sidan behövdes, bekvämt var ordet…För att piffa denna enkla vardagsklänning satte jag på röda knappar. Röda knappar kommer alltid vara en favorit.
Knyt en scarf i sidenchiffon om lockarna och måla läpparna med lite extra tydlig amor-båge och vips känns allt mer 30-tal…Väldigt bekvämt må jag säga och jag känner mig manad till att fortsätta med det hela våren genom…
Favoritskorna ”Mable” från Dkode för några år sedan passar ju desutom som handen i handsken till stilen så de fick åka fram ur garderoben de med. Rackarns bekväma är de med sin låga välvda klack för att inte tala tjusigheten..
/I’ve been more drawn to the early 30s lately and made a dress strongly inspired by the ”Factory dress” that I mentioned before. Of course I made a few alterations to my model, like kimono sleeves and I chosed not to go with the dropped waist since I always feel peculiar and bulky in dresses with dropped waist. But now I think I might have a go anyway so maybe I’ll try it for the next one I make. This first prototype I made in a nice and warm cotton flanell, perfect for this winter and the best thing to wear when you want to feel cosy.. Ad a scarf to the hair and my favorite shoes (called ”Mable”) and we have a winner combination..Think I will continue to sport this sort of style all through spring. /
Härligt vågiga (och våriga) ränder!
Nu är det inte mycket kvar på den här stycket jumper. Bakstycke, klart! Framstycke, återstår halsringning. Första ärmen påbörjad, men de ska ju vara korta så det går ju på ett kick. Helst skulle den vara färdig till Syfestivalen om några veckor, men jag vet inte… Jag stickar på så fort chansen finns och hoppas på att den hinner bli färdig i tid.
För den är nämligen stickad i vårt nya garn Luxus som vi kommer ha med till mässan och då är det ju fint att kunna visa upp något uppstickat. Mönstret till jumpern kommer (med största sannolikhet) att vara med i stick-boken som mamma och jag jobbar på. Pepp!! På tal om det! En annan stickbok. Jag glömde ju totalt visa upp den där skrivboken för stickningsanteckningar som jag i höstas planerade att förfina med decoupage-teknik för att den skulle bli mer stickningsinriktad. Här är den, fastän ännu i ofärdigt tillstånd eftersom jag inte kunde bestämma vilken bild jag ville ha längst ned i hörnet och hur jag skulle göra med rygg och kanterna av boken. Men den är ganska tjusig i sitt halvfärdiga lite ”ruffiga” skick också tycker jag. Framför allt fungerar den att skriva i, och det är ju det viktigaste…
Annars blir det lätt mycket löspapper, ett halvfärdigt mönster på ett A4-papper som man duddlar lite på i kanten allteftersom. Men när man helt plötsligt har massa papper med alla möjliga kludd på är det lätt att något försvinner så har man massa jobb att göra om. För inte är det ju så att man kommer ihåg vad man har gjort. Inte jag inte iallafall.
Älskar det här spetsmönstret, det är verkligen superlätt och roligt att sticka och vågorna som blir helt automatiskt är så tjusiga.. Är glad i mitt färgval också, tror den här kommer bli en riktig favorit att bära när det börjar våra sig.. Tror nog att jag ska göra en matchande stickad basker i samma färgsättning när jag är färdig med jumpern.. Känns som en bra idé…
/Soon I will finish this jumper, It would be nice If it could be ready for the sewing and knitting-fair that we are going to in a couple of weeks, because it’s made from our new yarn Luxus and it really is the best thing to have things knitted in the same material for people to see how it will turn out once knitted. If I put some effort in it may be ready, just the short sleeves and the neckband left. I love this type of lace stitch, so easy to memorize and fun to do…. /
Sparlågan..
Jag går just nu på en extrem sparlåga vilket kanske märks en smula. Det blir långt mellan inläggen här på bloggen eftersom både energi och inspiration står på noll just nu… Men jag tänker mig att bloggen får stå och småsjuda ett tag så kan jag vrida upp på stormkok och överösa bloggen med inlägg igen så snart jag fått lite mer spänst i stegen igen .. Här kommer lite inspirationsbilder som får motsvara ungefär vad som finns i mitt huvud just nu..
Tjusiga frisyrer som samtidigt lyckas se avslappnat vardags-chica ut.. Jag är lite trött på mössvädret faktiskt som gör att man ständigt går i vanligt platt rakt hår eller flätat. En lock i pannan tillsammans med vågor à la 20-tal eller en faux-bangs med scarf i bästa 40-tals stil känns både lockande och avlägset just nu…
Lätta klänningar i dova färger som fladdrar lite i vårvindarna i sköna material som linne eller bomull till skillnad från den påbyltade känslan jag har just nu av lager på lager och termobyxor-galore. Den här factory-klänningen (mönster från Merchant & Mills) känns som det kan bli nästa sy-projekt. Även om jag nog ritar ihop mönstret själv kan jag inte annat än inspireras av de enkla linjerna och den 20-taliga siluetten. Ser rackarns bekvämt ut. Just nu är jag väldigt dragen till dova färger, grått är så fint och speciellt när man sätter på några röda accenter som på den här finfina omlottklänningen.
Blommigt har alltid varit en favorit och i vår ska det bli klänningar så det heter duga. Nu får det vara slut med kjol och blus för ett tag. Älskar när man sätter vita detaljer på kragen såhär och när tyget är skirt så man ser underklänningen under…
Okej, det är inte bara kläder och frisyrer jag drömmer om i allt mitt vårsug. Saknaden efter Stella är enorm ibland och det där ljudet av hundtassar lyser sorgligt med sin frånvaro. Trisse fyller visserligen utrymmet väl men en liten till kattunge eller hundvalp vore rackarns mysigt… Men! Där får jag stoppa mig, det blir inget djurköp i år inte. För vi har ju faktiskt en hel del nytillskott på g. redan. Om bara några veckor är det dags för getterna Dolly och Betty att börja killa (ta i trä att allt går bra), sen kommer ju Ruby få ett till föl framåt sommaren (ta i trä igen) och så hoppas vi förstås på att ankorna ska producera några gula och duniga små ungar de med. Vi vill ju inte översvämmas av djur (jo, det vill vi egentligen) så hundvalp får vänta och kattbeståndet får hållas nere på en styck ett tag till… Men gulliga djurbilder får man ju aldrig nog av hur som helst.
En annan stor längtan jag har just nu. När vädret blir bättre ska nämligen Kansas och jag börja köra. Han är redan inkörd och klar och efter vad jag fått höra är han ett riktigt äss på att dra en vagn.. Så när selen jag har på lut blivit ordentligt inprovad och vagnen jag fått låna av mamma fått nya skaklar som passar häst modell större är det dags för oss att dra iväg på åktur. Det är så fantastiskt roligt att åka häst och vagn (något vi gjorde jätteofta när jag var liten) och att nu bli den som får köra känns otroligt pepp.
(Källor till alla bilder finns här på min Pinterest)
Retro Olivia 
