Bebisbubblan!

Efter en riktigt lång bloggpaus dyker jag upp här igen.. Såklart var det ju den lille bebisen som kom och jag fann mig själv försvinna helt in i den där såkallade bebisbubblan.. Efter att ha väntat och väntat, jag som är världens otåligaste gick ju såklart över tiden sex dagar, så kom han min lille prins.. Nu är det sju veckor sedan och det känns som det var alldeles nyss. Hur kunde veckorna gå så snabbt?!

Även om jag tyckte det var riktigt trevligt att vara gravid så är det rackarns fint att få gå tillbaka till sin normala (någorlunda iallafall) kropp och nu har jag ju förstås den här lille gynnaren som är det bästa någonsin…Blått är nuvarande favoritfärgen både för mig och lille Ture.. Klänningen är gammal men känns som ny eftersom den legat undangömd tillsammans med allt annat med midja.. Koftan stickade jag under tiden jag väntade lillen, när jag inte orkade göra annat än att ligga i soffan och se på Poirot.. Tre gånger gjorde jag det vänstra framstycket (gravidtröttman satte sina spår även på sticknings-huvudet uppenbarligen).. Men det gjorde inget, eftersom det var själva stickandet som gjorde att jag inte kreverade av uttråkningen i att inte orka göra något fysiskt.. Till slut fick jag ihop den iallafall, lagom innan han kom till världen och perfekt att ha nu när man måste akta sig för att bli kall så man inte åker på mjölkstockning..

Sötaste lilla pojken.. Liten som en räka men ändå en helt egen liten person med vilja och karaktärsdrag. Det är ju helt fantastiskt egentligen hur naturen funkar och jag sitter flera gånger per dag och förundras över att jag är mamma till den här utomordentliga lilla killen.