Fika med Marie…

Igår hade jag finbesök av kära väninnan Marie. Vi fikade på äppelkaka och kaffe och pratade i flera timmar. Det blir lätt så när man inte ses tillräckligt ofta att munnen bara går och man knappt hinner med att ta igen det man missat. På bordet hade jag lagt en ny (fast gammal) fin duk som jag köpte på Linne och Lump när jag var där häromveckan. Den matchade fint och blått till min Ostindia-servis.

Jag tog också fram den näst sista flaskan flädersaft från i somras och bjöd på när vi druckit tillräckligt mycket kaffe. Jag är väldigt förtjust i flädersaft, men som tur är glömmer jag lätt bort att det finns vilket resulterat i att det räckt mycket längre än jag trodde. Stella var med på ett hörn. Både maken och jag har tränat henne på att tigga fint vid bordet och givetvis var hon snabb på att visa sina färdigheter på Marie.

Med gott resultat. Stella såg ut att vara lika nöjd med kakan som Marie och jag var. Man får bara passa sig så att man man inte halkar i dregelpölen som blir på golvet efter att Stella suttit där ett tag och begrundat vad som finns på bordet att smaka på.

Yesterday my dear friend Marie came for a visit. We don’t se each other so often as we like so we had to make up for lost time. Talking and gossiping for hours, accompanied by Stella that showed  Marie her skills at begging my the table. She liked the applecake just as much as Marie and I did I dare say.