Blå vårkappa…

Att fynda är alltid roligt och när man dessutom kan göra det utan att det kostar ett öre är det ännu roligare. I fredags när mor och jag rensade ett förråd hemma hos henne hittade vi en gammal bortglömd kappa som jag fick. Den såg inte så mycket ut för världen först, för den var rejält smutsig och dammig men jag lade den i blöt i ljummet vatten med lite Ylle och sidentvättmedel (ett supertvättmedel som vi använder när vi färgar). Efter en timmes blötläggning tog jag upp den och sköljde, det blev många sköljningar innan vattnet såg rent ut. Sen lät jag den droppa av lite innan jag lade den i tvättmaskinen för att försiktigt centrifugeras på lägsta möjliga varvantal. Jag hängde upp kappan och var noga med att sträcka ut den och släta till den. Nu är den torr och hänger på tur i syrummet för att pressas, när det är gjort ska jag sy tillbaka axelvaddarna som jag tog bort innan jag tvättade den. Sen är det något litet hål som skall sys igen och så har jag mig en ny fin marinblå vårkappa. Den är i tidigt 50-tals snitt gissar jag på eftersom det är rätt markerade axlar à la 40-tal men ändå inte någon markerad midja. Att ärmarna är hellånga istället för trekvartslånga gör också att den inte riktigt känns helt som en renodlad 50-talare. Oavsett när den är ifrån gillar jag den skarpt, synd bara att det är så kallt annars hade den fått åka med till Stockholm i veckan. Om vädret inte slår om och blir lite varmare så får den allt vänta lite till. Men den som väntar på något gott som det heter…

When I cleaned out a storage room at my moms we found a dusty and dirty old coat. My mother gave it to me and I put it in a soak to clean it. Now it hangs dry on a hanger and wait to be pressed and have the shoulder pads stitched  back in. I just love to make bargains and what is more of a found than old forgotten heirlooms.