Minst en rutig flanellskjorta i var flickas garderob…
Jag sydde en rödrutig skjorta för ett tag sedan som jag inte hunnit blogga om. Det finns ju alltid ett behov av baskläder och den här modellen på skjorta är en av mina favoriter. Båda att bära och att sy. Det är en väldigt enkel modell som jag gjort många gånger tidigare och förmodligen kommer jag fortsätta göra den långt in i framtiden. Det rödrutiga tyget är en skön bomullflanell med flossad insida. Precis lagom för de vårdagar då det fortfarande ligger lite kyla i luften. I vintras sydde jag en söt liten klänning till min kära systerdotter (ett år gammal lite drygt) i det här tyget och jag ser verkligen fram emot att få matcha henne någon gång. Det är bara att hoppas att det hinns med innan flickebarnet växer ur sin rutiga klänning…..
Ja, just det ja.. Jag har stora planer på att lära mig att spela ukelele. Jag hittade mammas gamla i ett förråd häromveckan och blev stormförtjust. Ukelele känns ju som ett användbart instrument att kunna, iallafall lite hjälpligt och jag är dessutom ett stort Geroge Formby-fan. Saken är alltså biff! Som maken också påpekade är det även ett smidigt instrument att ha med sig på resa, då det är så litet kan man ju lätt sitta och spela på det när man åker på långressa i bilen och har tröttnat på radioutbudet. Dock kanske man borde påpeka att detta endast gäller om man är passagerare, något annat vore ju rent ut sagt trafikfarligt.
I made this plaid flannel shirt a while ago but didn’t have the time to blog about it. It’s made from a nice and cosy cotton in one of my favorite pattern. Very easy to make and easy to wear. I made a sweet little dress for my niece in this fabric and I’m so looking forward to match next time we meet. I just hope the dear child haven’t grown out of it before then. Those small ones do grow quickly. Oh, yes I’m thinking about learing to play the ukelele. I found this one in the old storage, my mother got it from grandpa when she was a teenager. Being an George Formby-fan it has always been a little dream to know how to play….
Retro Olivia 
Sååå snygg!!! Hjälp alltså! Du är så fin i den modellen! Själv såg jag ut som en tant när jag testade själv.
Tyget – var kommer det ifrån? VIll ha!
Jag vill också lära mig spela ukulele. Fast när skulle jag hinna träna? Då måste jag nästan gå kurs, annars blir det inget.
Nää, inte tant väl! Det kanske bara är något litet isf som kan ändras på modellen för att minska tantkänslan?
Tyget är köpt på swelogent (man måste dock ha företag för att beställa där, samma ställe som kritpennorna kommer ifrån) men om du är intresserad kan jag “hook you up” med lite, för vi beställer därifrån med jämna mellanrum.) tror det kostar typ 60 kr metern, sen moms på det då… Är riktigt skönt, vanlig “bomullstyg-känsla” på framsidan och flanelligt på insidan. 🙂
ja, jag vet inte hur jag ska lära mig ukelele. Jag tänker att det inte borde vara såå svårt, bara fyra strängar, men jag kanske är helt ute och cyklar här om hur svårt det är.. har ju en make som spelar gitarr och så är min saxofonlärare även gitarrlärare. så jag kanske kan suga åt mig lite kunskap av dem. Om det nu är likt att spela gitarr… annars får jag väl leta reda på en ukelelelärare och gå en kurs, eller lära mig på frihand.. man kanske kan åstakomma något som liknar musik iaf. hehe.. vi får se.. 😉
Rutigt är ju så himlans snyggt till denim också. Äger du några jeans Olivia?
Jorå, ett par slitna Face-jeans har jag i min ägo faktiskt.. Men de är lite stora (måste ha töjt sig eller så blev midjan mindre utan att jag tänkte på’t) och inte lika tajt-snygga längre så de är mestadels använda som arbetsklädsel. Men jag hade tänkt att sy mig ett par blå jeans nu till våren. har till och med köpt tyg till två par, men bara inte kommit till skott än.. Som du säger är ju rutig skjorta och denim dö-snyggt! Väldigt klassiskt.